- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
221

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

till toppen af kullen, som låg ungefär tre mil från mitt
slott; för att spqja, om ieke några piroger ställde tån
kosa till ön.

Efter trenne månaders fåfäng räntan blef jag
emellertid trött p& dessa enformiga vandringar. Och under
hela denna tid hade jag ej heller varaeblifvit det minsta,
hvarken på stranden eller på oceanen, så långt jag kunde
se med min kikare.

Mitt beslut stod likväl föst, och jag ty ekte mig ännu
vara lika hågad, att ondskefullt mörda trettio dier fyratio
värnlösa vildar, för ett brott, hvarpå det. hittills ioke
fallit mig in att tvifla, emedan min vrede genast i
början uppflammade vid afekyn för . de barbariska
plågse-dema hos ett folkslag, det Gud i sin vishet tycktes ha
tillåtit, att styras endast af föraktliga och van ärande
passioner, till följe hvaraf de sålunda törhända under
århundraden hyllat ett bruk, som genom tradition
öfver-gått till dem, och h vartill endast en af himmelen
alldeles öfvergifven, af satanisk förhärdelse styrd onatur,
kunde förleda dem. Men då jag, som sagdt, böijade
tröttna på dessa dagliga och ändamålslösa utfärder,
ändrade sig småningom mina åsigter, och jag öfverlade med
större lugn och kallare hlod, i hvilket ursinnigt företag
jag ämnade störta mig.

Hvilken rätt hade då jag, att upphäfva mig till
domare, till hämnare af förbrytelser, dem Gud i sin
oändliga vishet ieke under århundraden bestraffat, på det att
dessa varelser på sätt och vis skulle bli verkställame
af hans eviga domar? De hade ju icke på minsta vis
förolämpat mig; anstod det mig således, att blanda mig
i deras förehafvanden?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free