- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
225

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klippor, dit jag kunde rara öfvertygad, att yildamé icke
skullo komma med sina piröger. Tillika med båten
medförde jag alla de persedlar, som hörde till den, nemligen en
mast, ett segel och den j emklump, jag gaf namn af ankare,

Utomdess höll jag mig, som sagdt, mer än
någonsin undangömd och lemnade icke oftare mitt tält, än då
mina utgöromål det fordrade. Dessa sednare voro inga
andra, än att mjölka mina getter och att se om min lilla
hjord, som var skyddad för all fara, sedan jag
inqvar-terat den på andra sidan af ön, ty så mycket yar sär
kert, att yildarne icke kommo till ön, för att der söka
något, och att de således aldrig aflägsnade sig från
kusten, ja, jag tror nästan, att do yoro lika så ofta på ön,
sedan min fruktan för dem gjort mig så försigtig.

Min fruktan gick nemligen så långt, att jag ieke en
gång yågade slå in en spik, eller hugga omkull ett träd,
och ännu mindre lossa ett skott, på det icke ljudet deraf
skulle fästa någon lyssnares nppmärksamhet. När jag
gjorde upp eld skedde det under den största försigtighet,
emedan röken, som på dagen kunde ses på långt håll,
lätt kunnat förråda mig. Jag hade derföre äfven för»
lagt alla de fabrikationer, hyartill jag begagnade eld,
såsom t. ex. mina lerkärl och tobakspipor, till skogen, der
jag efter någon tid till min stora förtjusning upptäckte
en naturlig håla. Jag yågar tryggt påstå, att hyarken
en yilde eller någon annan menniska skulle haft nog
mod att att gå in i den, såvida de ioke känt ett lika
stort behof af en säker tillflyktsort, som jag.

Ingången till hålan låg vid foten af en stor klippa,
der jag var sysselsatt med fällandet af några större träd,
för att deraf bränna kol.

Robinson. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free