- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
233

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man kan lätteligen göra sig ett begrepp om min
bestörtning vid åsynen af detta skådespel, isynnerhet då man
besinnar, att det försiggick på min sida af ön.

Jag insåg likväl att de icke gema kunde komma
oftare än vid ebbtiden, hvarföre jag under hela flodtiden,
utan all fara kunde vistas ute, såvida icke någon då
redan vore kommen till ön. Denna öfverläggning
föranledde mig att med större lugn återgå till min skörd.

Det gick också> som, jag hade beräknat; ty så snart
floden var inne, såg jag dem stiga i pirogema och ifrigt
ro från ön. Här bör jag likväl icke förglömma den
omständigheten, att de vid pass en timma före deras affärd
uppförde en dans, hvarnnder jag, med tillhjelp af min
kikare, kunde noga iakttaga alla deras ställningar och
åtbörder. Jag fann då, att de voro alldeles nakna.

Så snart de inskeppat sig, lemnade jag mitt gömställe,
med tvenne musköter på axeln, ett par pistoler i bältet
och min blanka sabel vid födan, och ilade så skyndsamt
som möjligt till kullen, hvarifrån jag allraförst fick se dem.

Då jag efter tvenne timmars tröttsam vandring
an-ländt dit, märkte jag, att ännn trenne andra piroger
måste ha varit vid ön. Jag riktade nu kikarn utåt
hafyet och såg dervid äfren fem piroger ställa sin kosa
till fösta landet.

Jag gick nu ner till stranden, men hvilket
förfärligt skådespel |nötte icke der mina ögon! Benknotor
och stycken af menniskokött lågo i den rysligaste
oordning bland blodlefrar och innanmäten efter de
likar, dem de med kannibalisk glupskhet hade förtärt.
Åsynen häraf uppfyllde mig med så mycken ovilja, att
jag åter kände lusten vakna hos mig, att döda de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free