- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
333

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Härpå ropade WtU Atkins: “För Guds
barmhertig-hets skull, kapten! skänk mig lifvetl hvad har jag då
försyndat mer än de andra; de äro lika så felaktiga som
jag.“ — Detta var likväl osanning, ty denne WUl At~
kins hade varit den, som vid utbrottet af myteriet fattat
tag i kaptenen och på det grymmaste misshandlat
honom, i det han bundit hans händer på ryggen och
öf-verhopat honom med skymford. Yare härmed huru som
helst, tillsade kaptenen honom, att ge sig på nåd och
onåd, på det guvernören måtte besluta ölver hans lif.
Dermed menade han mig, ty alla kallade mig guvernör.

Allesammans nedlade nu vapen och bad om
lifvet; jag lät likväl binda dem af den matros, som så
redligen bistått oss. Min stora här af femtio man ryckte
nu fram och bemäktigade sig fångame. Jag sjelf gick
min väg, och det af vissa politiska skäl.

Yårt första göromål bestod nu deri, att reparera
slupen, för att begagna den vid fartygets eröfrande.
Kaptenen kunde nu efter behag språka med sina fångar.
Han förebrådde dem deras dåliga uppförande, likasom
deras afskyvärda förehafvande, som otvifvelaktdgt skulle
störtat dem i elände och törhända fört dem i galgen.

De tycktes vara ångerfulla och bådo honom
förskona dem från dödsstraffet. Han svarade dem likväl,
att de icke mera voro hans fångar, utan guvernöms på
ön; de hade visserligen trott sig landsätta honom på en
obebodd, ofruktbar ö, men det hade varit Guds vilja,
att föra dem till ett ställe, hvars guvernör vore en
engelsman, som kunde låta hänga dem, när han ville.
Som han likväl benådat dem, förmodade han, att de
skulle blifva återsända till England, för att der öftrer-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free