Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
och hans barndomsevangelium lästes. Och det är ej otroligt,
att Tomas här arbetat om detta evangelium men tillskrifvit
händelserna Kristus och så skickat denna skrift från braminemas
land till Syrien.
En tredje skrift, som användes vid utarbetandet af de fyra
evangelierna, är Nikademi evangelium eller såsom den också
kallas: Pilati gerningar. Denna skrift omnämnes, såsom förut
är omtaladt, två gånger af Justinius Martyr, hvilken ej kände
till något af de (yra evangelierna.
Hvad Johannes evangelium vidkommer, skiljer sig detta i
väsentlig grad från de tre första, hvilka derför kallas
synoptiska. Johannes evangelium vill särskildt framhålla, att Jesus
är det af begynnt-Isen skapade ordet, logos, genom hvilket gud
skapat verlden och som är verldens andeliga ljus. Men denna
logoslära är långt ifrån ny. Vi finna den redan i persiska
och egyptiska föreställningar, som den judiska anden elter
exi-lin i sig upptog och befruktad med Platos idélära och
judiskt-alexandrinska föreställningar, fann fast form i den af Philo (iödd
20 f. Kr.) utvecklade logosidén. Philo tillägger logos samma
bestämningar och namn, som dem Johannesevangeliet tillägger
Jesus. Sa kallar Philo ordet för "guds förstfödde son," "guds
afbild," "den genom hvilket allt blifvit skapat," "det gudomliga
ordet," "verldens ljus," ’’har. var före allt" — "ordet
allena kan se gud" -— "ordet är herden för guds folk" —
verldens frälsare" o. s. v. fustinus Martyr torde hafva varit den,
som först fört logosidén i hela sin fullhet in i kristendomen
och tillämpat den pa Jesus, gjort honom till det menniskovordna
ordet.
Hvad som i Johannes evangelium förefaller nytt, är allt
gamla kända jaker för den som studerat den judiska
literaturen från Henochsbnken till Justini tid. Men nian måste dock
antaga, att författaren till Johannes evangelium begagnat vid
skildringen af Jesu gerningar källor, hvilka vi ej längre ha i
behåll.
Men utom allt detta bära böckerna sjelfva spår af sitt
senare ursprung. I dessa fyra evangelier finnas en mängd drag,
som visa, att författarne ej varit förtrogna med judafolkets vanor,
seder och lagar och ej heller känt till judafolkets politiska
förhållanden vid denna tid — med ett ord: de äro ej skrifna af
ögonvittnen till de händelser, som omtalas, utan af
utländnin-gar vid en långt senare tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
