- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
64

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Berättelsen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevara sitt hjerta från att fatta kärlek till en högt
uppsatt man, så faller mig i sinnet, då skyldigheten att berätta
nu kommit till mig, att genom ett exempel visa er, mina
sköna damer, huru en ädelboren fru förstod att både med
ord och gerning skydda sig för en sådan fara och afvända
en annans tankar från kärlek.

Markgrefven af Montferrat, en man af stor
tapperhet och kyrkans banerförare, hade dragit ut i ett af de
Christnes allmänna härtåg mot Österlandet bort öfver
hafvet. En gång talade man om hans tapperhet vid
konung Philip den Enögdes hof, hvilken just då stod i
beredskap att lemna Frankrike för att åtfölja samma
korståg, och en riddare yttrade, att intet härligare par
under solen stode till finnandes än markgrefven och hans
husfru; ty, liksom han var ryktbar bland alla riddare
för sina adeliga dygder, så var damen framför alla
andra qvinnor skön och sedesam. Dessa ord gjorde
sådant intryck på konungens sinne, att han, utan att
någonsin hafva sett damen, plötsligt började eldigt älska
henne och beslöt att inskeppa sig till den omnämnda
härfärden icke annorstädes än i Genua, för att på
landresan till denna hamn få passande förevändning till ett
besök hos markgrefvinnan, hvarvid han hoppades, att
det måhända i hennes gemåls frånvaro skulle lyckas
honom att nå sina önskningars fullbordan. Och som han
beslutit, så gjorde han. Hela sin här sände han förut
och begaf sig sedan, åtföljd af blott några få adelsmän,
på väg. När han nalkades markgrefvens område, sände
han en dag förut bud för att underrätta damen, det hon
kunde vänta honom till middagen följande dag. Damen,
som var förståndig och skarpsynt, svarade glädtigt, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free