- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
66

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Berättelsen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

märkte, att de alla, fastän olika i tillredning, dock
ej bestodo af något annat än hönskött. Ehuru nu
konungen väl visste, att den trakt, i hvilken han befann sig,
måste vara rik på allehanda villebråd, och fastän den
föregående anmälan om hans ankomst borde lemnat damen
nog tid att låta jaga, tillbakahöll han likväl sin lifliga
förundran häröfver och ville blott gifva henne anledning
att förklara sig öfver hönsen. "Dame," sade han, med
glad uppsyn vändande sig till henne, "kläckas här i
landet endast hönor utan tupp?" Markgrefvinnan, som
ganska väl förstod frågans mening och tyckte, att Gud nu
efter hennes önskan gaf henne tillfälle att uppenbara
sitt tänkesätt, svarade den frågande konungen, i det hon
frimodigt såg honom an: "Nej, sire! Men qvinnorna,
om än i seder och klädedrägt något afvikande från andra,
äro här skapade af samma ämne som annanstädes."

Då konungen förnam dessa ord, begrep han väl
afsigten med hönsmåltiden och den förborgade meningen i
hennes ord. Han insåg, att han förgäfves skulle spilla
öfvertalning på en så dygdig dame, och att våld här icke
heller kunde användas; derföre utsläckte han denna
dårligt fattade låga för sin egen äras skull lika vist, som
han öfveriladt upptändts i kärlek till henne. Af fruktan
för hennes svar afhöll han sig från alla vidare
anspelningar och slutade måltiden utan att nära några vidare
förhoppningar. Derpå begaf han sig, för att genom snar
afresa dölja besökets orena afsigt, sedan han tackat henne
för den honom bevisade äran, och hon anbefallt honom i
Guds beskydd, strax på väg till Genua.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free