- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
107

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan skall han få spisa afton, ty jag är säker om, att
han ännu icke gjort det." Då Rinaldo inträdde i salen
och fick se sin värdinna, blef han väl varse, att hon
var en fru af stånd, och således helsade han henne
vördnadsfullt och aflade hos henne den varmaste tacksägelse
för den honom bevisade välgerningen. Men damen fann
vid hans åsyn och af hans ord, att han alldeles
motsvarade, hvad hennes tjenarinna sagt om honom, hvarföre
hon vänligt mottog honom, bad honom förtroligt sätta
sig bredvid henne vid elden och tillsporde honom
om det missöde, som ditfört honom. Han berättade
henne alltsammans ordentligt; och, då enkan hört
något om Rinaldos tjenare, när denne anländt till stället,
satte hon fullkomlig tro till hans ord och sade honom,
hvad hon visste om tjenaren, och huru han följande
morgon lätt skulle återfinna honom.

Imellertid hade bordet anrättats, och, sedan de
tvagit sina händer, satte sig Rinaldo enligt damens önskan
till bords med henne. Han var stor och välväxt, skön
och behaglig till utseendet, af artiga och intagande seder
och en ung man i blomman af sin ålder. Men hos vår
enka hade redan genom hoppet, att markgrefven skulle
tillbringa natten hos henne, ett häftigt begär efter
kärlekens fröjder vaknat; hon fäste derföre ofta sina ögon på
Rinaldo, fann synnerligt behag i hans åsyn och var slutligen
alldeles betagen i honom. Efter aftonmåltiden rådgjorde
hon med sin tjenarinna, om hon icke, då markgrefven
svikit hennes förhoppningar, skulle begagna det goda
tillfälle, lyckan skänkt henne. Tjenarinnan, som väl märkte,
huru stor lust hennes matmoder hade härtill, uppmanade
henne efter förmåga att följa den. Damen återvände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free