- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
116

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han var ganska bekant, och sörjde derför, att åt honom
gjordes i ordning en kammare, hvilken bland alla i huset
var den minst obeqvämt belägna. Alessandro hade
nämnligen blifvit ett slags hofmästare hos abboten, och, såsom
den der förstod att finna sig, inqvarterade han, så godt
sig göra lät, hans följe i närbelägna hus.

Då nu abboten ätit afton, och det redan blifvit så
sent på natten, att alla lagt sig, frågade Alessandro
värden, hvar han sjelf kunde få sofva. "Det vet jag
verkligen icke," sade denne; "du ser, att alla rum äro
upptagna, och kan sjelf öfvertyga dig om, att jag och mitt
folk måste sofva på bänkarne. Dock finnas i abbotens
gemak några kornlårar; dit kunde jag föra dig och lägga
en bädd derpå, och, om du låter dig nöja, kunde du
tillbringa natten der, så godt sig göra låter." Alessandro
genmälde: "Huru skall jag kunna gå in i abbotens
kammare, som du vet är så liten, att ingen af hans
munkar fördenskull kunnat sofva der? Hade jag märkt
det, innan förhängena drogos till, skulle jag låtit ett par
munkar sofva på kornkistorna och sjelf lagt mig, der de
nu äro." Derpå sade värden: "Men det är nu en gång
så, och du finner der, om du vill, det bästa läger i
verlden. Abboten sofver, och förhängena äro tilldragna;
jag skaffar dig i all tysthet en kudde, och du sofver
der." När Alessandro såg, att saken lät sig göra utan
att falla abboten besvärlig, gick han in derpå och lade
sig i ordning så sakta, han kunde.

Men abboten sof icke, utan brann ännu i sitt
nyväckta begär och hade hört allt, hvad Alessandro och
värden talat med hvarandra, och hvar den förre lagt
sig. Högligen glad inom sig häröfver, sade han vid sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free