- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
136

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om er, än om ni aldrig funnits till. Men, ju mera jag
här är ensam, och ju mindre jag kunde hoppas något
dylikt, desto kärare är det mig att i er hafva funnit en
syster. Och i sanning, jag vet icke någon, af huru högt
stånd han än vore, för hvilken ni ej skulle vara kär
och dyrbar; huru mycket mera således för mig, som är
blott en ringa handlande? Om ett ber jag likväl, att ni
upplyser mig: huru har ni fått veta, att jag är här?"
Derpå svarade hon: "I dag på morgonen berättades det
mig af en fattig fru, som plägar mycket vistas hos mig,
emedan hon efter egen försäkran länge tjent hos vår
fader i Palermo och Perugia; och, hade jag ej ansett för
anständigare, att du kom till mig i mitt eget hus, än
jag till dig i ett främmande, så skulle jag redan för
längesedan varit hos dig." Sedan började hon att på
det noggrannaste spörja honom namneligen om alla hans
slägtingar, om hvilket Andreuccio gaf henne fullt besked,
och hvarigenom han allt mera trodde, hvad som varit
honom bättre att icke tro.

Då dessa samtal varat en stund, och emedan hettan
fortfarande var stor, lät flickan inbära grekiskt vin och
bakelser och gifva Andreuccio att dricka. Derpå ville
han gå hem, emedan tiden att spisa afton var inne;
men hon tillät det alldeles icke, låtsade blifva högst
bedröfvad deröfver, omfamnade honom och sade: "Ve
mig! Nu inser jag rätt klart, huru litet kär jag är dig!
Man skulle icke tro det vara möjligt: du är hos din
syster, som du aldrig förr i ditt lif sett, och i hennes
eget hus, der du strax vid din ankomst skolat taga in,
och nu vill du åter lemna henne för att gå och spisa i
ett härberge! Men du skall helt visst spisa med mig:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free