Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stormdrefs till ön Ponza, der skepparne lupo in i en liten
hafsvik för att afvakta gynnsammare väder. Fru
Beritola gick liksom de öfriga i land på ön och uppsökte
ett ensligt och aflägset ställe, der hon helt allena satte
sig ned och begrät sin Arrighetto. Medan hon så gjorde
hvarje dag, skedde, att, då hon en gång utan
sjömännens eller andra reskamraters vetskap fördjupat sig i
sin sorg, en sjöröfvaregalère öfverföll dem och utan
motstånd bortförde alla i fångenskap.
När fru Beritoia slutat sin dagliga klagan, återvände
hon efter sin vana till stranden och, som hon trodde,
till sina barn, men fann ingen. I början undrade hon
deröfver; men derpå anade hon plötsligt, hvad som skett,
blickade utåt hafvet och såg galèren, som ännu icke
aflägsnat sig långt, draga fartyget efter sig. Då insåg
hon blott allt för väl, att hon utom sin man äfven
förlorat sina barn och måste qvarstadna här olycklig, ensam
och öfvergifven, utan hopp att någonsin återfinna någon
af de sina, och nedföll, högt ropande på man och barn,
vanmägtig på stranden. Der fanns ingen, som kunnat
återkalla hennes försvunna krafter med friskt vatten
eller något annat medel, och hennes lifsandar kunde i
all beqvämlighet irra omkring, hvart dem behagade.
Men, då hennes olyckliga kropp återvann krafter på
samma gång som tårar och klagan, ropade hon ånyo
länge efter sina barn och sökte dem i hvarje håla på
ön. Slutligen måste hon likväl inse, att all hennes
möda var förgäfves, och, när natten inbröt, begynte hon,
ännu alltjemnt i förhoppning och oviss tvekan, blifva
bekymrad för sig sjelf, lemnade stranden och gömde, sig
i den håla, der hon brukade gråta och sörja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
