- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
173

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig förstådd, detta vore för henne af föga vigt. Till
följe häraf beslöt hon att med fast mod gå sitt vidriga
öde till mötes och befallde sina följeslagarinnor, af hvilka
blott tre återstodo, att icke för någon upptäcka, hvilka
de voro, om icke derigenom en säker utsigt till frihet
erbjöde sig. Dessutom uppmanade hon dem högligen att
bevara sin kyskhet och försäkrade, att hon sjelf fast
beslutit att icke tillåta någon annan än sin gemål njuta
sina behag. Flickorna berömde hennes föresats och
lofvade att efter förmåga lyda hennes befallning.

Men Pericone upplågade dagligen mer, i samma mån
han såg sig nära det älskade föremålet och ju mer all
gunst nekades honom, så att han slutligen, då alla hans
kärleksbetygelser förblefvo utan verkan, föresatte sig att
använda list och konstgrepp, men först i yttersta nödfall
skrida till våld. Nu hade han några gånger märkt, att
den unga damen, som till följe af sin religions förbud var
ovan vid att dricka vin, fann särdeles behag häri, och
menade sig fördenskull kunna fånga henne med detta,
såsom en Veneris tjenare. Han låtsade derföre, som om
han icke bekymrade sig om hennes oböjlighet, och
anordnade en dag en kostlig och högtidlig aftonmåltid, vid
hvilken äfven damen infann sig. Bordet var på
mångfaldigt sätt utrustadt; men Pericone hade gifvit den, som
uppvaktade damen, befallning att åt henne iskänka
sammanblandade viner, och denne utförde väl det undfångna
uppdraget. Damen, som icke misstänkte något sådant,
njöt, förledd af dryckens välsmaklighet, mera deraf, än
som var hennes heder nyttigt. Vinet gjorde henne så
glad, att hon glömde allt sitt framfarna besvär; och, när
hon såg några flickor dansa, som det brukades på Majorca,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free