- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
242

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fester, så väl kände ni både dem och fastor och vigilier.
Ja, hade ni låtit de arbetare, som odla era egendomar,
hålla så många helgedagar, som den, hvilken hade min
lilla täppa att bruka, skulle ni aldrig fått ett enda korn
säd. Nu har jag träffat den, hvilken blifvit mig bestämd
af Gud, som medlidsamt tagit min ungdom i betraktande,
och med honom bor jag här i kammaren, der man icke
vet, hvad fest är för något, jag menar sådana fester,
dem ni, som mera tänkte på att tjena Gud än er fru,
i så ofantligt antal begick. Ty genom denna dörr
kommer hvarken sabbath eller fredag eller helgdagsafton eller
qvatember eller den rysligt långa fastlagen, utan här
arbetar man dag och natt och tröskar sin säd; och jag vet
nog, huru bra det gick undan redan i morgse efter första
ringningen. Derföre är det min afsigt att lefva hos
honom och arbeta, medan jag ännu är ung, men gömma
fester, vallfarter och fastor, tills jag blifver gammal.
Men ni må resa med Gudi, så fort ni kan, och begå era
fester utan mig, så mycket er behagar."

När herr Riccardo hörde dessa ord, erfor han en
outsäglig smärta och sade, när hon tystnat: "Ack, mitt
ljufvaste lif, hvad är det, du säger? Har du intet
undseende för dina föräldrars och din egen heder? Vill du
förr lefva här i dödssynd som dennes föraktade frilla, än
som min husfru i Pisa? När han ledsnat vid dig, jagar
han bort dig, dig sjelf till stor nesa: jag åter skall alltid
hålla dig så kär, att du, äfven mot min vilja, skall
förblifva fru i mitt hus. Bör du väl för detta utsväfvande
och skamliga begär öfvergifva din heder och mig, som
älskar dig högre än mitt lif? Ack, mitt älskade hopp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free