Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
budskap och kärleksjoller från honom och dertill en
penningpung och en gördel, liksom om jag icke hade sådant
förut. Häröfver blef och är jag ännu så uppbragt, att
jag tror, att, hade det icke varit för synden och äfven
för er skull, så skulle jag gifvit honom djefvulen i våld;
jag lugnade mig likväl och har hvarken velat göra eller
säga något, innan jag gjort er underrättad härom. För öfrigt
hade jag redan gifvit pungen och gördelen tillbaka åt
qvinnan, som medfört dem, för att hon skulle lemna honom bägge,
och afskedat henne med hårda ord, då det föll mig i sinnet,
att hon kanske kunde behålla skänkerna för sig och säga
honom, att jag mottagit dem, som dylika qvinnor, efter
hvad jag hört, ofta göra; jag kallade henne derföre åter
och tog, full af harm, sakerna henne ur händer. Jag
har nu medtagit dem hit till er, på det att ni må lemna
honom dem tillbaka och säga honom, att jag icke
behöfver hans skänker, emedan jag, tack vare Gud och min
man, har så många pungar och gördlar, att jag kan
qväfva honom i sådana. Derjemnte får ni såsom min
andlige fader ursäkta mig, att jag, i fall han icke slutar
med sitt förehafvande, omtalar det för min man och
mina bröder, hända hvad som hända vill; ty jag ser långt
hellre, att han, om så skall vara, blir skymfad, än att
jag för hans skull skall uppbära tadel: och dermed slut."
Vid dessa ord tog hon, alltjemnt bitterligen
gråtande, fram ur sin klädnad en skön och präktig
penningpung och en väl arbetad och dyrbar gördel och
kastade dem i knät på munken. Denne, som satte
fullkomlig tro till hvad damen berättat, mottog skänkerna
öfver måttan vred och sade: "Min dotter, jag undrar
icke på, att du förtörnas öfver sådant, och kan icke tadla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
