Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färdas bort, hände sig, att han icke långt derefter af
någon orsak måste resa ända till Genua. Knappt hade
han om morgonen stigit till häst och afrest, förrän
damen begaf sig till den vördige munken och sade efter
mycken klagan och gråt: "Min fader, nu måste jag
tillstå, att jag icke längre kan uthärda detta; men, efter jag
härom dagen lofvade er att icke göra något, förrän jag
sagt er till, så kommer jag nu för att bedja er om
tillstånd. Och, på det ni må inse, att jag har orsak att
gråta och beklaga mig, vill jag berätta er, hvad er vän,
eller snarare sjelfva djefvulen i helvetet, har gjort mig
i morgse strax före ottsången. Jag vet icke, hvad för en
ond ande underrättat honom om, att min man i går
morgons afreste till Genua; nog af, i dag på morgonen
vid den tid, jag nämnde er, gick han in i min trädgård,
klättrade upp i ett träd ända till fönstret af mitt
sofgemak, som vetter åt trädgården, och hade redan öppnat
fönstret för att stiga in i rummet, då jag vaknade,
genast sprang upp och började ropa; och jag skulle äfven
hafva gjort det, om icke han, ännu utanför, bedt om
förlåtelse för Guds och er skull och sagt mig, hvem han
var. Jag teg således, då jag hörde detta, för er skull,
sprang, naken som jag föddes, till fönstret och stängde
det midt för hans näsa; men han gick den onde i våld,
tror jag: ty sedan har jag icke sett till honom. Nu må
ni sjelf döma, om ett dylikt uppförande är anständigt
och bör tålas: jag för min del tänker icke längre hafva
fördrag dermed; snarare har jag allt för länge haft det
för er skull." Då munken hörde detta, blef han ytterst
uppbragt och visste knappt, hvad han skulle säga, men
frågade henne flera gånger, om hon sett väl efter, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
