- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
302

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ansåg för hvad hon verkligen var; derföre kallade jag
min hustru och frågade henne, hvad den andra ville.
Hon svarade mig: "Det är åter den odrägliga
budbärerskan från Filippello, som du med dina svar och
förespeglingar skaffat mig på halsen. Han säger, att han
bestämdt vill veta, hvad jag har för afsigt att göra, och
att han, om jag vill, skall laga så, att jag i hemlighet
kan komma till ett badhus här i staden; och härom ber
han och besvär mig. Vore det icke du, som, af hvad
skäl vet jag icke, förmått mig att underhålla denna
förbindelse, skulle jag minsann gjort mig af med honom,
så att han aldrig hade sett dit, der jag var." Detta
tycktes mig likväl gå för långt och icke mera böra tålas,
hvarföre jag beslöt att omtala det för er, på det ni måtte
få erfara, hvad lön ni får för er uppriktiga trohet, för
hvars skull jag en gång varit nära döden. Men, på det
att ni icke måtte anse detta för tomt prat och dikter, utan
måtte kunna, om ni skulle få lust dertill, både se och taga
derpå, så lät jag min hustru gifva budet, som väntade,
det svaret, att hon vore beredvillig att i morgon inemot
nionde timmen, när folket sofver, infinna sig i badet;
hvarpå qvinnan högst nöjd tog afsked af henne. Nu
hoppas jag, ni lär väl icke tro, att jag skickar henne
dit; men, vore jag i ert ställe, skulle jag laga så, att
han funne mig i stället för den, han hoppades träffa;
och, när jag då en stund varit tillsammans med honom,
skulle jag låta honom märka, hvem han omfamnat, och
derför bevisa honom den heder, som vederborde.
Härigenom tror jag att han blefve så full af blygsel, att både
den skymf, han velat tillfoga mig, och den, han velat
göra er, på en gång skulle hämnas."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free