Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anstod en mindre dyrbar graf, än en gyllene, ett hjerta,
sa ädelt som detta: häri har min fader handlat
förståndigt." Och, nar hon så sagt, tryckte hon det till sina
läppar, kysste det och fortfor: "I allting och alltid ända
till denna mitt lifs sista stund har jag rönt min faders
ömmaste kärlek, men nu mer än någonsin. Bringa
honom derföre från mig för denna härliga skänk den sista
tacksägelse, jag någonsin skall gifva honom."
Efter dessa ord vände hon sin blick åter till
bägaren, den hon hårdt höll i sina händer, och sade,
betraktande hjertat: "Ack, ljufvaste hemvist för alla mina
fröjder, förbannad vare dens grymhet, som nu låter mig
skåda dig med dessa mitt anletes ögon! Det var mig
ju nog att hvarje stund se dig med min själs! Du har
fulländat och slutat ditt lopp, så långt ödet beskärde dig
det. Du har hunnit det mål, till hvilket vi alla skynda.
Du har lemnat verldens elände och mödor och af sjelfva
din fiende erhållit den graf, ditt värde förtjente. Intet
fattades dig för en fullständig likbegängelse, utom
hennes tårar, som du i lifvet så högt älskade; och, på det du
skulle få dem, ingaf Gud i min obarmhertige faders
sinne, att han skulle sända dig till mig. Jag skall gifva
dig dem, fastän jag beslutit att dö med torra ögon och
oförfäradt anlete; och, när jag skänkt dig dem, skall jag
med din hjelp låta min själ förena sig med den dyra,
du förr hyst. Och i hvilkens sällskap kunde jag väl mera
nöjd eller trygg resa till okända ställen, än i hennes?
Jag är viss om, att hon ännu är härinne och betraktar
skådeplatsen för hennes och mina fröjder; och, då jag
helt visst vet, att hon ännu älskar mig, väntar hon
säkert min, af hvilken hon är så outsägligt älskad." När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
