- Project Runeberg -  Vaciski latviska vardnica /
126

(1944) Author: Jekabs Dravnieks - Tema: Dictionaries, Latvia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brautanzug ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

Brautanzug — Brett

Braut’j|anzug, m. kāzu uzvalks, m. -bett,
n. laulības gulta, f. -geschenk, n. kāzu
dāvana, f.

Bräutigam, m. -s, pl. -e, līgavainis, m.
Braut’leute, pl. 1. (Verlobte) saderinātie,
m. pl.; 2. (am Hochzeitstage)
jaun-salaulātie.
bräut’Iich, adj. u. adv. līgavas-.
Braut’||mahl, n. kāzu dzīres, f. pl.
-Werbung, f. precēšana, f.
brāv, I. adj. dūšīgs, krietns; (artig)
rātns; II. adv. dūšīgi, godīgi, rātni.
Brāv’heit, f. krietnums, m.
Brech’arznei, f. vemjamās zāles, -bank,

f. (für Flachs) mīstīklas, f. pl.
brech’bār, adj. laužams.
Brech’bohnen, f. pl. laužamās od. zaļās

pupas, -durchfall, m. cholerīne, f.
Brech’eisen, n. lauznis, m.
brech’en, I. v. a. (brech’e, brichst, bricht;
brāch; gebroch’en) 1. (zerbrechen)
lauzt, salauzt; (frequ.) lauzīt; die
Bahn dzīt pirmo vagu; den Flachs
mīstīt linus; ein Loch durch die
Mauer izlauzt mūrī caurumu; fig.
an gebrochenem Herzen sterben, mirt
aiz sirdēstiem; 2. fig. (nicht halten)
sein Wort », pārkāpt od. neturēt
vārdu; die Ehe pārkāpt laulību; 3.
(ausbrechen) izvemt; Blut vemt
asinis; II. v. n. 1. (entzweigehen) lūzt,
plīst pušu; der Stock brach, nūja
pārlūza; das Glas brach, glāze saplīsa;
fig. das Herz bricht mir, sirds man
plīst pušu; die Knie ceļi saliecas;
2. fig. (abbrechen) (mit jemn.)
pārtraukt satiksmi (ar kādu); III. v. refl.
sich lauzties, (von Strahlen) lūzt,
(von Wolken) izklīst, (von Wellen)
izšķīst.

Brech’en, n. -s, 1. laušana, f.; 2.
laušana, f.; plīšana, f.; 3. fig.
(Verletzung) pārkāpšana; 4. (Ubergeben)
vemšana, f. (v. Zeitwort).
Brech’mittel, n. vemjamās zāles.
Brech’ung, f. ■>., pl. -en, laušana, f.;
lūzums, m.

Brē’gen, m. -s, pl. smadzenes, f. pl.
Brei, m. -s, pl. -e, putra, f.; dem.
putriņa, f.; (dicker) biezputra, f.; prv.
viele Köche verderben den kur
daudz pavāru, tur putra piedeg,
brei’ārtig, adj. putrai līdzīgs, putrains.
brei’ig, adj. u. adv. putrains, kā putra,
breit, adj. 1. plats; etw. paplats; ein
Haar mata platumā; fig. sich ~
machen, plātīties, lielīties; weit und
-, tālu jo tālu; weit u. bekannt,
plaši pazīstams; fig. es ist so - wie
lang, tik gaŗš, tik plats; 2. (platt)

plakans; -e Nase, plakans deguns;

schlagen, izsist plakanu; 3. fig.
(weitschweifig) plašs; -er Stil, stiepts
stils.

Breit’beil, n. platcirvis, m.
breit’||beinig, adj. kājas izplētis,
-blätterig, adj. platlapains. -brüstig, adj.
krū-tains, platām krūtīm.
Brei’te, f. pl. -n, 1. platums, m.; - der
Schultern, plecīgums, m.; 2.
(Entfernung vom Äquator) platums, m.
breiten, v. ausbreiten.
Brei’tengrād, m. platuma grāds, m.
breit’ļļfingerig, adj. platpirkstains. -füßig,

adj. platkājains, platām kājām,
breit’spūrig, adj. 1. platsliežu-; 2. fig.

(weitschweifig) plašs.
Brem’se, f. «., pl. -n 1. (Tier) dundurs,
m.; (kleine Herbstbremse) spindele, f.;
2. (am Wagen) bremze, f.
brem’sen, v. a. 1. apturēt; 2. einen
Wagen bremzēt vāģi.
brenn’bār, adj. dedzināms,
bren’nen, I. v. a. (bren’ne; brann’te;
gebrannt’) 1. Holz, Torf «., dedzināt
malku, kūdru; prv. ein gebranntes Kind
scheut das Feuer, kas reiz pirkstu
bāzis ugunī, tas to otrreiz vairs
nedarīs; 2. (mit Feuer bearbeiten)
Branntwein «, dedzināt degvīnu,
kafiju, kaļķus; II. v. n. degt; (in der
Wunde) sūrstēt; die Sonne brennt,
saule spiež.
Brennen, n. -s, 1. dedzināšana, f.; 2.
izdedzināšana, f.; 3. degšana, f.; 4.
(Hitze) karstums, m.; »in einer
Wunde, sūrstēšana, f. (v. Zeitwort),
bren’nend, adj. 1. degošs; ein -es Dorf,
sādža liesmās; 2. fig. sūrstošs; -er
Schmerz, sūrstošas sāpes.
Bren’ner, m. -s, pl. 1. (an der Lampe)
deglis, m.; (Gasbrenner) radziņš, m.;
2. (Branntweinbrenner) deģis, m.; 3.
(Ziegelbrenner) ceplinieks, m.
Brenn’ērde, f. kūdra, f.
Brennerei’, f. pl. -en, 1. (für
Branntwein) dedzinātava, f.; 2. (für Ziegel)
ceplis, m.
Bren’nessel, f. nātre, f.
Brenn’||glas, n. aizdedzināms stikls, -holz,
n. malka, f. -materiāl, n. kurināmais
materiāls, -öfen, m. ceplis, m. -punkt,
m. degpunkts, m. -Stoff, m. degviela,
brenz’lig, adj. piesvilis, sviluma-.
Bresch’e, f. pl. -n, izlauzts caurums

cietokšņa mūrī.
brest’haft, adj. gaudens.
Brett, n. -es, pl. -er, dēlis, m. (auch
galds, m.); (an der Wand) plaukts.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/delv1944/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free