Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vademekum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vademekum — Verallgemeinerung
575
V.
Vademē’kum [wa-]( n. -s, pl. -s, vadonis,
m. (grāmata),
vāg [wäg], adj. (unsicher) nedrošs;
(unbestimmt) nenoteikts, neskaidrs.
Vaga||bund’ [wa-], m. -en, pl. -en,
vagā-bunds, m.; vazaņķis, m.; klaidonis, m.
-bundenlēben, n. vazaņķu dzīve, f.
vagabundie’ren (wa-], v. n. vazāties; das
V-, vazāšanās, f.
Vagant’ [wa-], m. -en, pl. -en, staigulis,
m.; klaidonis, m.
vakant’ [wa-], adj. neaizjemts, brīvs.
Vakanz’ [wa-j, f. pl. -en, 1. brīva
vieta; 2. (Ferien) brīvlaiks, m.
Valū’ta [wa-], f. pl. -ten, valūta, f.;
naudas vērtība, f.
Vam’pir [warn-], m. -s, pl. -e, vampirs,
m.; asinssūcējs, m.
Vanil’le [wanilje], f. », vaniļa, f.
variā’bel [wa-], adj. pārgrozāms.
Varian’te [wa-j, f. pl. -n, variants, m.
Variation’ [wa-], f. pl. -en, variācija,
f. (1. pārmaiņa; 2. novirzīšanās).
Vasall’ [wa-], m. -en, pl. -en, vasalis, m.;
apakšnieks, m.
Vā’se [wa-], f. pl. -n, vāze, f.
(greznuma trauks; puķu glāze).
Vā’ter, m. -s, pl. Vā’ter, tēvs, m.; (in
der Kinderspr.) tētis, m.; dem. tētiņš,
m.; fig. er hat sich zu seinen Vätern
versammelt, viņš nomiris, viņš
aizgājis pie saviem senčiem.
Vä’terchen, n. -s, fam. tētiņš, m.; (beim
Geflügel) tēviņš, m.; ein altes
sirmgalvis, m.
Vä’ter||freude, f. tēva prieks, m. -haus,
n. tēva mājas, f. pl. -land, n. tēvija, f.;
tēvzeme, f.
vā’terlāndisch, adj. tēvzemes-,
vā’terlandslos, adj. beztēvijas-,
vä’terlich, I. adj. tēva-, tēvišķs,
tēvišķīgs; II. adv. kā tēvs, tēvišķīgi,
-er-seits, adv. no tēva puses; meine
-Verwandten, mani tēva radi.
Vā’terliebe, f. tēva mīlestība, f.
vā’terlos, adj. beztēva-,
Vä’ter||lösigkeit, f. tēva trūkums, m;
beztēvība, f. -mord, m. tēva
slepkavība, f. -mörder, m.; 1. tēva slepkava,
m.; 2. fam. (Stehkragen) stāva apkakle,
-mörderin, f. tēva slepkava, f.
Vā’terschaft, f. tēvība, f.; seine -
anerkennen, par tēvu atzīties.
Vātersnāme, m. tēva vārds, m.
Vä’ter||stadt, f. dzimtenes pilsēta, f.;
Riga ist seine Rīgā viņš dzimis, -stelle,
f. tēva vieta, f.
Vāterun’ser, n. -s, tēvreize, f.; ein -
beten, noskaitīt tēvreizi.
Veil’chen, n. -s, pl. vijolīte, f.
veil’chenblau, adj. zils kā vijolīte,
vijolītes zilumā.
Veil’chengeruch, m. vijolītes smarža, f.
Veloziped’ [we-], n. -(s), pl. -e,
velosipēds ; m.; divritenis, m.
Vendet’ta [wän-], f. pl. -ten, asins
atriebība, f.
Vē’ne [wē-], f. pl. -n, vēna, f.
Ventil [wän-], n. -(e)s, pl. -e, ventilis, m.;
vārstulis, m.; • einer Pumpe, sūkņa
vārstulis.
Ventilation’ [wän-], f. ventilācija, f.
Vē’nus [wē-], f. i, 1. (Göttin) Venera, f.;
2. (Stern) vakara (od. rīta) zvaigzne, f.
verab’folgen, v. a. pasniegt; (ausliefern)
nodot, izdot.
Verab’folgung, f. pasniegšana, f.;
izdošana, f.
verab’rēden, I. v. a. norunāt; II. v. refl.
sich vienoties.
verab’rēdetermāSen, adv. kā norunāts.
Verab’rēdung, f. pl. -en, noruna, f.;
eine (mit jemm.) treffen, norimāt od.
vienoties (ar kādu),
verabreichen, v. a. pasniegt,
verab’säumen, v. a. nokavēt,
verab’scheuen, v. a. neieredzēt, ar
riebumu novērsties; ich verabscheue ihn,
viņš man riebjas.
Verab’scheuung, f. nicināšana, f.;
nicinājums, m.
verabschieden, I. v. a. 1. (jemn.)
atlaist (kādu); Truppen sūtīt
kaŗa-spēku mājās; 2. izsludināt likumu; II.
v. refl. sich atvadīties.
Verabschiedung, f. pl. -en, 1.
atlaišana, f.; 2. (von Gesetzen) izsludināšana,
f.; zur «■ gelangen, tikt izsludinātām,
verach’ten, v. a. nievāt, nicināt.
Veräch’ter, m. -s, pl. nicinātājs, m.
-in, f. pl. -nen, nicinātāja, f.
verächtlich, I. adj. 1. (Verachtung)
verdienend) nicināms; niecīgs; 2.
(geringschätzig) nicīgs; II. adv. nicīgi; (jemn.)
» behandeln, izturēties (pret kādu) ar
necienīšanu.
Verächt’lichkeit, f. 1.
(Nichtswürdigkeit) nicināmība, f.; (Gemeinheit)
zemums, m.; 2. (Verachtung)
necienīšana, f.; (Geringschätzung) nicība, f.
Verachtung, f. necienīšana, f.;
nicināšana, f.; nievāšana, f.
verach’tungs||wört od. -würdig’, adj.
nicīgs, nicināms,
verallgemei’nern, v. a. vispārināt.
Verallgemei’nerung, f. pl. -en,
vispārinājums, m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>