Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag kanske åker ned mig efter jag har sådana där
syner, tänkte Albert.
Det gick bättre än han trodde. Vid Ut-Fredal höll
han visserligen på att åka ned sig i en lång, lömsk
ränna täckt med lössnö, som tvingade honom att ge sig
in bland den knottriga, hopfrusna drivisen uppåt
Vitskär, men han kom gott fram även där och njöt
obeskrivligt av att se deras gamla fiskstuga ligga
någorlunda välbehållen ännu. Han funderade ett slag att ta
i land för att titta på den, men övervann frestelsen
och fick snart finfin is. På en knapp timme sträckte
han över till Ängsskär. Vid tvåtiden strök han förbi
Grålöga södra udde och fick syn på bror Karl, som
höll på med ståndkroksfiske samman med några
gubbar inne i viken. Han hojtade åt dem och nödgades
av brodern att ta i land och få en kopp kaffe i sig. Det
blev icke mer tid än att Albert hann klappa om den
duktiga svägerskan Maria, skämta med den lilla
brorsonen Anders och få sig litet varmt till livs. Sedan bar
det i väg med detsamma. Solölandet i väster drog allt
starkare honom till sig. När han fick se Tallholmens
lätt igenkännliga förtoning sticka fram bakom Solö,
ökade han farten. Ena vristremmen skavde. Men
Albert gav sig icke tid att stanna. Det var bara att åka.
Solen hade för länge sedan gått ned. Det manade
honom att raska på. Inåt började snöfläckarna bli allt
talrikare. Skridskorna skuro allt tyngre genom dem.
Ibland var isen så knottrig att tänderna skall rade i mun
på Albert. Timmarna runno snabbt undan. Allt värre
blev det.
Stjärnorna hade redan varit tända länge, när Albert
Sjöberg åkte in i sundet mellan Solö och Tallholmen.
Först då han satte sig på bryggan nedanför den egna
stugan för att spänna av sig skridskorna kände han hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
