- Project Runeberg -  Mästerlotsen. Roman /
101

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Stopp!» skrek han allt vad han orkade in i
styrhytten.

Kapten John Griffins från Sunderland räckte i ett
anfall av gott humör ut tungan åt honom. Allt gick
ju bra. Vad fan gol den där tuppkycklingen för igen?
Trodde han det var morgon?

»Bäst att Eriksson går ned och hjälper Georg att ta
hand om Anna. Vi har inte många minuter kvar, innan
vi törnar. Försök att få fram ökan på babordssidan.
Det går nog nu, när inte sjön är så grov. Vi kan
behöva den när som helst, om vi åker av igen.»

Eriksson skyndade bort men kom tillbaka inom några
minuter med det dystra budskapet, att det inte fanns
någon öka kvar, bara en ända, som hängde slak akter
över. Båten hade naturligtvis slagits sönder mot
ångaren och dränkts som en kattunge i sjön.

»Jaså», sade Albert lugnt. »Ajö med fars gamla
präktiga öka! Nå, de har väl livbåtarna klara, hoppas
jag.»

Eriksson hade knappt hunnit ned och väckt Anna
och Georg fått Anna att klä på sig kjolarna, som
Eriksson varit nog omtänksam att låta torka i
maskinrummet, förrän ångaren gick på.

Först kom det ett svagt skrapande, därpå en törn, som
gick likt en skälvande darrning över båten, och sedan
brakade en åskskräll, som fortplantade sig med ett
doft mullrande genom ångarens hela inre.

»Håll fast!» skrek Eriksson. De tumlade om ända
om varandra, och över dem regnade skärvorna av
lampglaset, som krossats.

Anna, som kastats mot Eriksson och krampaktigt
huggit fast i honom, vart likblek. Lampan började ryka
svart mot taket. Långsamt lade sig båten över på sidan
liksom den nu vore trött och ville sova efter att ärligt
ha kämpat i det sista.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/demasterlo/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free