Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, se majoren han kan då allting», skämtade
lotsålderman, »till och med svälta ihjäl musikanter.»
Maria Sjöberg kom nu lyckligtvis och avröt
samtalet. Hon ville de skulle fara hem till Grålöga. Det
var redan sent. Det lyckades inte. Fruntimren
plockades ut en efter annan trots deras motsträvigheter och
tvingades att insvepta i filtar slå sig ned hos karlarna
i det fria. Anna, som majoren narrade att smaka på
punschen, fick ett anfall av gamla sjukan och blev öm
och kärleksfull. Hon kände sig så innerligt glad över
att Georg sluppit lotsyrket. Allt, som hörde samman
med sjön, hatade och fruktade hon av någon
besynnerlig instinkt.
När den nådiga solen gick upp och tittade fram
genom det nyutslagna bigarråträdet hos Sjöbergs, såg
den majoren stå på bordet och orera om livsglädjen
inför den glada församlingen kring bordet i det fria.
Men inne i kammaren hade Georg och barnen gått
i syskonbädd på golvet för länge sedan och sovo en
drömlös, lycklig sömn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
