- Project Runeberg -  Mästerlotsen. Roman /
167

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nånå, inte så stora ord! Jag har syndat också.»

Sedan talades inte mer om saken den dagen.
Följande morgon gav sig mästerlotsen i väg med
koster-båten ut till Grålöga för att höra efter såsom han lovat
vad Karl skulle säga om arvet. Majoren följde med
för sällskaps skull. Georg och Elvira ville nödvändigt
med för att hälsa på kusinerna och titta ordentligt på
Grålöga, farfars och farmors hem, som far talade så
mycket om, men som barnen sällan besökte. Georg
hade särskild anledning. Han ville ta ordentligt adjö
av skärgården nu, när han skulle bli kammarskrivare i
tullen och stängas inne bland luntor och damm hela
året. Så mycket visste han, att han inte hade någon
ledighet mer att räkna på om sommaren, om han kom
in i tullen. En vecka, fjorton dar högst om året, hade
majoren spått. Och det blev säkert inte om sommarn,
ty då fingo alla extra tjänstemän förordnande för de
ordinarie, som alltid höggo bästa semesterbitarna av
året för egen del.

Ute på Grålöga hälsade man tallholmarna med
glädje och kaffe. Karl hörde till de verkligt släktkära,
fast han inte gärna visade det. Maria, hans hustru,
strålade av friskhet och sundhet. Breda höfter,
hög-barmad och rakryggad, med en blick, som tycktes se
mot framtiden med full förtröstan. En smula
misstänkt rund var hon. Det sågo alla.

Karl höll på att bygga en ny stuga längre upp i
backen. Den gamla hade blivit för liten påstod han.

»Jaha, det syns på mor», sade majoren, när de stodo
uppe vid nybyggnaden. »Det behövs mer utrymme!
Föröken eder och uppfyllen jorden!»

När Albert efter kaffet ansåg att så lång tid hade
förflutit att det enligt skärgårdssed lämpade sig att
framföra det verkliga ärendet, kom han med nyheten
om arvet efter patron Dan Åberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/demasterlo/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free