Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lands sjutton år. Ni skulle höra på Vesterman. Han
kan.»
»Tack, vi behöver inte Vesterman. Han ljuger som
en häst travar», avböjde Albert.
»Jaså, I tänker inte ta pengarna?» frågade Klara.
»Nej.»
»Så kan I väl ge dem till Beda.»
»Åh, hon reder sig gott.»
»Ja, det sägs ju det», sade Klara en smula
försmädligt.
Alla parterna hade nu uttömt ämnet och övergick
till att tala om fisket, solöborna och
grålögaangelägen-heter. Som vädret såg ut att vilja hålla sig vackert och
vinden stod lämplig föreslog Karl, att de skulle sticka
ut till Vitskär och försöka med noten. Albert stretade
emot först men måste ge vika för Georg och Elvira,
som förenade sig med farbror Karl.
»Jag kanske aldrig får se Vitskär mer», sade Georg.
»Prat!» röt majoren. »När du blir generaldirektör,
har du råd att ta egen båt och ledigt, när du vill.»
Albert gav med sig på det villkoret, att de skulle
segla i hans kosterbåt och inte i Karls storöka, som
han annars tänkt.
Hela familjen inskeppade sig. Karl och Klara, med
båda pojkarna samt Albert, majoren, Georg och Elvira.
Det blev en ljuvlig färd. Himlen höll sig
sensommar-blå klar. Havet glittrade. Stenvarderna på skären stodo
nästan svarta mot det luftblå. För lagom bidevind
sträckte de rätt ut till Vitskär, förbi Vingelskär,
utanför vilket Engman och Johansson blevo borta i
driv-isen, och där Anders Sjöberg sen fick springa på
skäret hela natten för att hålla kvar livhanken.
På Vitskär tog man i land och redde i ordning
middag på den slätslipade klippan utanför fiskarstugan.
Allt var sol och frid. Ungdomarna badade i lilla viken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
