- Project Runeberg -  Mästerlotsen. Roman /
184

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

livet. Abstraktionen tog honom, men verkligheten
glömde inte honom. Det fick han ett hårt bevis på.

Han hade icke fått tid att besöka föräldrarna ute på
Tallholmen. Minst av allt på somrarna, då högre
förordnanden in-om tjänsten strömmade ut över de extra
tjänstemännen och ingen av dem vågade att avsäga
sig sin del av det söta flödet. Några gånger hade
mästerlotsen varit i staden för lotsverkets räkning, men
då blev det bara ett kort sammanträffande på någon
restaurant för att äta middag med Georg, som alltid
hade bråttom.

När det blev sommar igen, skrev Elvira och bad
Georg att åtminstone komma ut över en söndag och
hälsa på. Nu gick det båt ut till Tallholmen fram och
tillbaka på söndagen, så nog kunde han göra sig loss
bara han ville. Men du vill naturligtvis inte, du har
det roligare i sta’n.

Georg lovade att komma en söndag, han kunde inte
säga när. Det berodde på så mycket.

Söndag efter söndag under sommaren sutto de och
väntade ute vid Tallholmen. Georg kom icke. I stället
kom något, som ingen drömt om, möjligen Anna i de
mörkaste stunderna i sitt liv.

På gröna sätet vid ångbåtsbryggan satt Anna
Sjöberg bland gummorna och solade sig belåtet i väntan
på ångbåten, som redan låg på andra sidan av
Solöbaden. Högsommarhimlen stod hög och klar med
vinden från väst. Utåt gattet låg havet komblått.
Lust-kuttrar med alla segel tillsatta började redan svepa
förbi utåt. Som stora svanor kommo de brusande i
sundet mellan Tallholmen och Solö. Lotsarna uppe i
backen kände de flesta av båtarna.

»Jaha, där är konsul Olssons — nej, jag tror han
fått ny mast — där är kommendörkaptens ’Triumf’
— han har visst nystrukit henne i botten f inare än van-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/demasterlo/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free