- Project Runeberg -  Mästerlotsen. Roman /
226

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förblir lika. Skalet är roligt att titta på. Jag hör redan
i fantasien dånet av framtidens flygmaskiner.
Alldeles som Lionardo da Vinci för fyrahundra år sedan.
Nere i Italien experimenterar man redan med trådlös
telegrafi. Här komma att ske stora under!
Människorna lyfter sig ur gruset. Herbert Åberg gör
skärgården till en stad, ett nytt Venedig, byggt på öar.
Vindmotorer surrar och flygmaskiner seglar. Herbert
Åberg, du gudomligt fräcke! Jag tackar dig för din
fräckhet att tro, att våga! När man är gäst som jag,
måste man väl ändå säga något vackert till slut. Tack
för att du slagit ihjäl avståndet och flyttat oss
närmare varann! Icke minst i kväll. Din är äran! Din är
framtiden! Och så tar vi tre hurra! Inte fyra! För
det gör man bara, när det gäller fosterlandet!»

Stolarna skrapade mot golvet. Man försökte resa
sig.

»Leve Herbert Åberg! Tre hurra! Leve han!
Hurra! Hurra! Hurra!»

Hurraropen och jublet skrällde i väggarna och
vräkte sig ut i natten till de lyssnande solöborna
utanför, som inte fått äran att komma in. Oväsendet
hördes ända till tullbyggnaden.

»Gud, vad de lever därborta på hotellet!» jämrade
sig gummorna, som inte fingo sova.

Timmarna rullade undan. Klockan tolv gick
fyrverkeriet nere vid stranden. Stojet och skriket fortsatte.
Efter supén blev det dans så gott man kunde. Vals och
polka och hambo. Herbert Åberg tog en
campagne-galopp på slutet men lyckades inte bättre än att törna
mot den feta källarmästarn, som ständigt borrade sig
fram och tillbaka genom salen med allt mer vacklande
gång och allt explosivare ansikte för att se till att
glasen inte stodo tomma på borden vid sidorna.

Åberg blev ursinnig, när han till följd av samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/demasterlo/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free