Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han trädde in med kaffepannan i hand. »Varför flög
ni ifrån varann så hastigt?»
»Vi tordes inte fortsätta för dig», svarade Elvira
med en viss grad av sanning.
»Gabriel känner hur det går till?» insköt Josef.
»Inte skall ni inbilla mig, att ni hållit er i skinnet
hela tiden.»
»Nej då», skrattade Elvira. »Är det ditt rum, det
här, Gabriel?»
»Stämmer. Matsal, salong, sängkammare på en gång.
Schangtilt, va’?»
Han hade fått fotogenköket i ordning och tände
under kaffepannan.
»Furstligt», sade Elvira. »Precis som jag trott mig.»
»Det var tur jag fick tag i kaffeburken. Malin, det
gamla benranglet borta i andra ändan av korridoren,
brukar alltid låsa in den på olika ställen. Hon inbillar
sig visst, att det finns dyrkfria lås här i huset. Jag
tog upp det med en krokig spik.»
Gabriel gick bort och öppnade kakelugnsnischen.
»Socker ha vi här», sade han. »Josef får skaffa
grädde i källarn.»
Josef gjorde ingen min av att röra sig. Så värst
ljust var det inte i rummet, men belysningen från
fotogenköket visade dock, att han inte såg belåten ut med
uppdraget.
»Hörde du inte?» frågade Gabriel. Han rynkade
pannan och drog upp överläppen. Det såg ut som om
han ville bitas.
»Jo, det gjorde jag.»
»Nå, raska på då.»
»Det kan du göra själv.»
»Ha!» Gabriel skrattade till kort. »Är du rädd?»
»Vad skulle jag vara rädd för?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
