Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I allmänhet kan man säga, att det var missförhållanden
eller missbruk, som retade till det förstörelsearbete, som af
revolutionen utfördes i handling, sedan detsamma därförinnan
af det adertonde seklets upplysningsfilosofi blifvit teoretiskt
eller inom det allmänna tänkesättet förberedt. Dessa
missbruk voro dels af personlig art, d. v. s. sådana, till hvilka
vissa individer gjorde sig skyldiga, dels hade de sin grund i
själfva de allmänna institutionernas olämplighet. Både under
och efter revolutionen har detta otaliga gånger blifvit
framhållet, men ofta har man därvid utan vidare förklarat, att
de skadliga samhällsinrättningarna med illslug beräkning
skapats för att sätta vissa individer eller klasser i tillfälle att
förtrycka de öfriga. Detta åskådningssätt lider dock af mycken
ensidighet. I samma mån den historiska forskningen öppnar
vidsträcktare synpunkter öfver forntiden, plägar det visa sig,
att sociala institutioner, hvilka under en viss epok på goda
skäl utdömts, dock en gång haft en berättigad tillvaro, d. v. s.
motsvarat sitt tidehvarfs kraf, och att de blifvit skadliga först
därigenom, att man äflats bibehålla dem, äfven då de
förhållanden, af hvilka de betingades, ej längre existerade. En
fullkomligt allmängiltig regel är detta visserligen icke. Vi
veta, att inom naturen rent förstörande krafter drifva sitt
spel, och jämväl att det ofta är först efter flere misslyckade
försök, som lifvet här finner sitt uttryck i ändamålsenliga
former; och det samma gäller äfven inom den mänskliga
tillvaron, och detta kanske så mycket mer, som det personliga
lifvet öppnar ett vidsträcktare spelrum för det individuella
godtyckets ofta förryckande inverkan[1]. Men hvad som torde
böra erkännas är, att de samhällsformer, som verkligen
förmått utöfva ett bestämmande inflytande på ett i utveckling
stadt folk, egt ett sådant berättigande, d. v. s. en gång varit
ändamålsenliga[2]. Säkert är, att många inrättningar, som vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
