Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock denna klass som i allmänhet begagnade sig däraf[1].
Samtida handlingar bära vitnesbörd om det elände, som blef
en följd af dessa förhållanden. På sina ställen gick det ända
därhän, att bönderna, i sin förtviflan öfver att ej kunna skydda
sig för djuren, rent af läto jorden falla i lägervall.
I somliga provinser kvarstod ännu lifegenskapen. De
bönder, som befunno sig i denna ställning, fingo ej lemna
godsen, och om de gjorde det, hade seignören i vissa trakter
rätt att återfordra dem eller åtminstone ärfva den egendom,
de i sitt nya hemvist förvärfvat, såvida detta ej hade
asylrätt. I alla händelser hade han rätt att bemäktiga sig den
egendom, trälen kvarlemnat på godset, och äfven om denne
till sin död kvarstannade där, tillföll hans egendom helt och
hållet eller delvis seignören, såvida ej hans naturliga arfvingar
tillhörde hans hushåll (droit de mortaille eller main-morte)[2];
dessutom voro de lifegne underkastade en särskild skatt och
dagsverksskyldighet till husbonden (taille och corvée; le serf
est taillable, corvéable et mortaillable).
Utom de nu anförda, till sin natur rent ekonomiska,
feodala rättigheterna fuunos äfven s. k. hedersrättigheter (droits
honorifiques), hvilka dock äfven kunde medföra ekonomiska
fördelar. Den förnämsta af dessa och den, som så att säga
utgjorde medelpunkten för de öfriga, var den höga domsrätten
(la haute justice). Denna tillkom enligt regeln innehafvarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
