- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
26

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

olikheter i rättigheter. Sålunda låg stadsförvaltningen i
händerna på vissa familjer, som köpt eller ärft[1]
magistratsämbetena, och dessa förstodo vanligen att låta skattebördorna i
form af oktrojer på nödvändighetsvaror hårdast falla på
den lägre befolkningen, och själfva rätten till arbete hade
blifvit ett privilegium genom monopol och slutna skrån. Den,
som ej tillhörde handels- eller handtverksaristokratien, hade
sålunda nästan lika svårt som den, hvilken ej tillhörde
svärds- eller ämbetsaristokratien, att få tillfälle att göra sin duglighet
gällande, och bonden, som genom att bosätta sig i staden
sökte undgå seignörens förtryck, vann knappast mycket på
bytet, såvida han ej lyckades gifta sig in i ett skrå. Från
utskrifningen eller rättare utlottningen till krigstjänst voro
städernas invånare liksom de egentliga privilegierade,
ämbetsmännen etc. fritagna, och denna börda drabbade sålunda helt
och hållet bönderna. Vissa städer och vissa provinser åtnjöto
jämväl stora fördelar med afseende på skattebördor (se t. ex.
ofvan angående saltskatten) och själfstyrelse, och en mängd
tullgränser störde samfärdseln mellan landets olika delar[2].
En annan olägenhet var bristen på en gemensam
rikslagstiftning. Ludvig XIV hade visserligen gjort början till en
sådan, men ännu följdes inom olika provinser olika
rättssedvänjor, och särskildt var skilnaden i detta hänseende stor
mellan det sydliga Frankrike (les pays de droit écrit), där
den romerska rätten hufvudsakligen följdes, och det norra (les
pays de droit coutumier
), där en oändlig mängd skiftande
rättssedvänjor voro rådande.

De missförhållanden, som blefvo följden af detta sakernas
tillstånd, voro i sanning fruktansvärda. Visserligen har man,
hvad fastighetsskatterna och de feodala bördorna angår,
påpekat, att de för Frankrike äfven medfört en fördel, nämligen
uppkomsten af ett bondestånd med ärftlig besittningsrätt till
jorden, i det att just genom de stora skyldigheter, som nu


[1] Ursprungligen hade städerna själfva valt sina magistratspersoner,
men 1692 beröfvades de denna rättighet af Ludvig XIX, som skaffade sig
en inkomstkälla genom att göra platserna i stadsförvaltningen fala. Genom
köp kunde sedan äfven ärftlig besittningsrätt förvärfvas.
[2] Om de olika tullområdena se Not. III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free