Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lösning låter det sig ej göra att räkna blott med idealer,
utan man måste taga hänsyn till de faktorer, som
verkligheten gifver, och då det vid den nyare tidens början ej kunde
hjälpas att privilegierna fortforo, ja, då de under denna tid
kanske voro det enda medlet att mot en alt förkrossande
statsdespotism bevara ett själfständigt aristokratiskt
samhällselement, fans ej någon bättre utväg än att förmå deras
innehafvare att också uppfylla de aristokratiska funktioner, af
hvilka samhället hade behof.
Det var detta som t. ex. utgjorde grundtanken i Gustaf II
Adolfs, af Axel Oxenstjerna fortsatta, stundom klandrade, men
i själfva verket om en ovanlig både statsmannaklokhet och
fosterlandskärlek vittnande förfaringssätt gent emot den
svenska adeln. Alt för skarpsynt för att ej inse omöjligheten af att
upphäfva privilegierna, inlät sig den store konungen ej på ett
dylikt försök, utan eggade i stället adeln till att genom
statstjänst återgälda dem och skapade därigenom ej blott
aristokratiens utan ock fäderneslandets storhet. Men hvad som
härvid är det mest beundransvärda var, att denna politik
innebar en uppoffring af hans egen personliga
maktfullkomlighet, som vida mer skulle befrämjats genom det under
företrädarne vanliga »fogde- och sekreterareregementet».
Äfven i de flesta andra europeiska länder utom
Frankrike utvecklade sig adeln, om också under olika former och
långtifrån alltid på grund af en så klart fattad idé, under
15- och 1600-talet, från en klass af mer eller mindre suveräna
småfurstar till det första politiska ståndet, och häri har man
att söka förklaringen, både hvarför dessa århundraden utgöra
det mest lysande bladet i den europeiska adelns historia[1],
och hvarför i många länder privilegiernas bibehållande med
jämförelsevis ganska stort jämnmod kunde af folken fördragas.
Det slag af offentliga funktioner, som adeln härvid i främsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
