- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
33

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rummet fylde, var officerstjänst i de nybildade stående arméerna,
men därjämte egnade den sig äfven åt den högre civila
förvaltningen[1], och då den kvarstannade på sina gods, vårdade
den sig om sina underhafvandes bästa[2] eller blef såsom i
England organ för den lokala själfstyrelsen. Det vigtigaste
från politisk synpunkt i alt detta var, att härigenom en
motvigt bereddes mot den starka konungamakten, som sålunda
hindrades från att urarta till en godtycklig och alt
centraliserande despotism, och naturligtvis blef detta i synnerhet
händelsen, då aristokratien använde den själfständigare
ställning, som bereddes af dess bildning, börd, rikedom och
privilegier, till att göra sig till förkämpe för den konstitutionella
friheten. Att denna ej helt och hållet utplånades under den
starka utveckling till envälde, som vid nyare tidens början
egde rum, därför har Europa i själfva verket att tacka
fortvaron af en mäktig bördsaristokrati, och den tjänst, denna
härigenom gjort kulturen, är sådan, att den visserligen
förmår uppväga många olägenheter.

Om också ansatser till ett dylikt tillgodogörande af det
aristokratiska samhällselementet ej alldeles saknades i
Frankrike, råkade de emellertid där snart på afvägar eller blefvo
afbrutna. När den starka konungamakten här, efter att
hafva utfört sin stora mission: störtandet af feodalismens
politiska bygnad, började urarta till envälde, satte sig
visserligen äfven den franska adeln i begynnelsen till motvärn,
men ej för att upprätta en konstitutionell frihet, utan för att
återställa medeltidens med det moderna samhället oförenliga
aristokratiska suveränitet, och då det sista af dessa försök
(la Fronde) misslyckats, då lät adeln despotismen fritt utveckla
sig, mot att den själf fick behålla sina ofvan skildrade
rättigheter samt dessutom genom hofgunsten bereddes ytterligare
fördelar på det öfriga folkets bekostnad. Så har man kunnat
tala om ett mellan det franska konungadömet och den franska
aristokratien afslutadt »fördrag»[3], hvars innebörd var, att det
förra, »då det hindrade feodalismen att fortfara såsom ett


[1] Särskildt var detta, såsom bekant, fallet i Sverige.
[2] I Preussen var detta t. o. m. genom lagen (Fredrik II:s) ålagdt godsegarne.
[3] Jemför Chérest a. a. II, s. 520.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free