- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
35

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 1. Det franska samhället före revolutionen (l’ancien régime)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med afseende på förvaltningens karaktär, blef det ett medel
att afskräcka den stolta aristokratien från att egna sig åt
intendenturen. På samma sätt utestängdes denna klass äfven
från statsrådet, förvaltningens medelpunkt, hvilket ej såsom
t. ex. det gamla svenska riksrådet intog en själfständig
politisk ställning, som kunnat locka de förnäma, utan endast
utgjorde en förvaltningsapparat, och vägen till inträde däri gick
ofta genom intendenturen. Så uppkom denna ryktbara franska
centralisation, som visserligen stälde landets alla ressurser till
konungamaktens disposition och därigenom blef orsaken till
Frankrikes politiska öfvervigt under det 17:de århundradet,
men som på samma gång förgiftade källorna för dess
politiska lif genom att till blott tärande förvandla den klass, som
varit mest egnad till statstjänst, samt genom att tillintetgöra
den lokala själfstyrelsen. I de områden, där provinsialständer
lyckades bibehålla sig (les pays d’états), skedde det sistnämda
visserligen ej helt och hållet, i det provinsialständerna jämte
intendenterna deltogo i vissa förvaltningsbestyr (skatternas
fördelning, kommunikationsväsendets ordnande m. m.), ja t. o. m.
kunde hafva en viss skattebevillningsrätt, men ehuru deras
verksamhet hör till ljuspunkterna i det gamla Frankrikes
offentliga lif, voro de dock för mycket undantag för att kunna i
väsentlig mån förändra den allmänna karaktären af rikets
förvaltning och stundom blefvo de t. o. m. skadliga, i det de
använde sin makt till att bereda sina provinser fördelar på det
helas bekostnad[1].

Lika litet som med afseende på förvaltningen förstod den
franska adeln att i konstitutionelt hänseende vårda de
uppgifter, som dess ställning bort ålägga den. Vid nyare tidens
början funnos i Frankrike en herredag (les notables) och en
riksdag
(les états généraux), och i båda dessa utgjorde adeln
så att säga centralpelaren. Upptagen af egoistiska och
småsinnade intressen, lät den emellertid konungamakten småningom
skjuta dem å sido, och nöjd med de fördelar som dess
privilegier och hofgunsten medförde, fann den sig slutligen
stillatigande i, att de ej mera sammankallades (herredagen ej efter
1626 och riksdagen ej efter 1614).


[1] Om statsrådet och provinsialständerna, se närmare Not V och VI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free