Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 2. Upplysningsfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lösning, då detta på olika tider och orter måste ställa sig
olika, men för så vidt verklig frihet skulle finnas — och
detta var naturligtvis önskningsmålet — fordrade han, att
aldrig en odelad makt skulle läggas i någon politisk
myndighets händer[1]. När han närmare skulle utveckla denna
sanning, gjorde han sig dock så till vida skyldig till
abstraktion, att han uppstälde såsom ett oundgängligt vilkor för
friheten, att samhällsmyndigheten fördelades mellan 3 strängt
åtskilda »makter»: den verkställande, lagstiftande och dömande.
En sådan fördelning har visserligen mycket som talar till sin
förmån, men erfarenheten har dock visat, att verklig frihet
har funnits äfven där dessa tre makter ej varit strängt åtskilda,
enär den nödiga maktfördelningen inom samhället kunnat
åstadkommas också på annat sätt. Just i följd af sin abstrakta
karaktär var emellertid läran om de tre makternas åtskiljande
egnad att slå an på samtiden, och det blef också genom den
som Montesquieu i positivt hänseende mest inverkade på
revolutionen. För öfrigt var han alt för grundlig för att kunna
rätt uppfattas af denna tids fransmän.
Den andra hufvudriktningen inom upplysningens sociala
literatur bilda de s. k. ekonomisterna eller fysiokraterna.
Dessa angrepo den rådande nationalekonomiska uppfattningen,
det s. k. merkantilsystemet, som förklarade rikedom vara det
samma som reda penningar, hvilket på grund häraf
tillbakasatte jordbruket för de industriella yrkena, såsom mera
inverkande på handelsbalansen, samt därför också hade åstadkommit,
att dessa gynnats genom olidligt näringstvång och
monopolväsende. Ekonomisterne yrkade nu på jordbrukets höjande, alt
privilegiiväsendes afskaffande, handelns, arbetets och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
