Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 3. Reformförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afskräckas. Efter att hafva genomdrifvit nödiga åtgärder till
ordningens återställande, utverkade han konungens bifall till
tvänne andra ännu mera betydelsefulla reformer, af hvilka
den ena upphäfde skråtvånget och den andra gjorde början
till en rättvisare beskattning, i det den förvandlade böndernas
vägunderhållningsskyldighet (les corvées) till en
fastighetsskatt, som äfven drabbade de adliga jordegarne[1].
Nu visade sig emellertid, huru föga de aristokratiska
klassernas reformifver förmådde bestå profvet, när den blef
öfverflyttad från salongskonversationens område till verkligheten.
Från hofadeln, som klagade att man ville göra den corvéable,
ned till de förtörnade skråmästarne höjdes mot den djärfve
nyhetsmakaren ett allmänt rop af förbittring, för hvilket
pariserparlamentet skyndade att göra sig till den officiella
tolken. Efter Maupeous fall hade nämligen Maurepas för att
behaga den allmänna meningen, som i brist på bättre
konstitutionella garantier höll på parlamentens rättigheter,
genomdrifvit att dessa ämbetsverk blefvo återstälda i sitt gamla skick[2].
Öfvertygad att parlamentens politiska makt vore en
otidsenlighet, som blott skulle begagnas till privilegiernas
skyddande mot behöfliga reformer, hade Turgot motsatt sig denna
åtgärd, men utan att lyckas förhindra den. Huru rätt han
haft, visade sig dock nu, då pariserparlamentet vid sin
opposition mot de nya lagarna förklarade, att den franska bonden
vore »efter behag corvéable och taillable» och att detta var en
grundlag, som konungen ej kunde ändra. Emellertid
lyckades Turgot förmå konungen att genom en lit de justice (den
12 Mars 1776) bryta motståndet, och de förhatliga lagarna
blefvo sålunda verkligen inregistrerade. Med afskaffandet af
vägdagsverkena var dock föga vunnet, om ej denna reform
åtföljdes af jordens befriande från de feodala bördorna.
Hade denna lifsfråga för Frankrikes utveckling kunnat
erhålla en fredlig lösning, skulle landet, mänskligt att döma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
