Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 3. Reformförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvertala honom att icke öfvergifva det stora verket, och
äfven konungen önskade, att han skulle kvarstanna.
Slutligen (Maj 1776) lät han ej längre kvarhålla sig[1],
och Maurepas begagnade sig då af tillfället för att tillfoga
Turgot ett känbart nederlag, i det han korsade hans
önskningar med afseende på Malesherbes’ efterträdare. Huruvida
Turgot genom detta och andra bevis på konungens minskade
förtroende skulle, såsom Maurepas antagligen åsyftade, låtit
drifva sig till en afskedsansökan, må lemnas därhän[2]. Nu
ingrep drottningen och detta afgjorde utan vidare hans öde.
Marie-Antoinette hade ingen aning om betydelsen af
Turgots reformer, men hon hade med harm flere gånger
funnit den allvarlige mannen i sin väg, då hon velat på det
allmännas bekostnad tillfredsställa sina eller sina vänners nycker,
och slutligen rågades måttet, då Turgot medverkat till ett
regeringsbeslut, som af en fullkomligt befogad anledning
återkallade franska ministern i London de Guines, en
anhängare till Choiseul och nära förbunden med hennes frivola
vänner. Eggad af desse ansatte hon nu konungen med böner
om upprättelse åt gunstlingen och hämd på ministern.
Resultatet blef, att den förre i en hertigtitel fick en ersättning
för sin förlorade plats och att Ludvig, äfven på tillstyrkan af
Maurepas, lät förmå sig att den 12 Maj 1776 på ett ganska
onådigt sätt afskeda Turgot. Drottningens önskan hade varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
