- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
88

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 3. Reformförsök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppoffrande, förskonades denne från att behöfva bevittna[1], ty han
afled redan 1781 vid 54 års ålder. Såsom vi i det följande
få se, föll ej samma lycka på Malesherbes’ lott.

Om Marie-Antoinette sålunda blott alt för mycket
lyckades utöfva inflytande på sin gemåls inre politik, så hade
hon däremot ej samma framgång, när hon gick det
österrikiska hofvets ärenden med afseende på den yttre. En
väsentlig orsak härtill var, att Ludvig XVI, såsom redan är anmärkt,
förstod hithörande frågor vida bättre än de inre
angelägenheterna och därför med afseende på dem kunde bättre skydda
sig för obehöriga sidoinflytelser.

I Vergennes hade han också ett pålitligt stöd, och
lyckligtvis skänkte han åtminstone honom ett fullständigt
förtroende. Den roll, som Vergennes spelade under 1772 års
svenska revolution, var visserligen ej så lysande, som man
antagit i hans fädernesland[2], och samma »småslughet» och
brist på handlingskraft, som han därvid lade i dagen, torde
visserligen stundom äfven kunna spåras i hans sätt att leda
de franska utrikes ärendena, men han var fosterländsk, klok,
hofsam och, hvad som under kabinettspolitikens tidehvarf
så ytterst sällan kunde sägas om någon statsman, t. o. m.
rättrådig[3].

Då Marie-Antoinette sökte utverka, att det franska
kabinettet med afseende på hennes broder Josefs tilltagsna
förstoringsplaner skulle åsidosätta Frankrikes hela nationella
statskonst, blefvo därför hennes ansträngningar, som i
ogrannlagenhet knappast lemnade något öfrigt att önska[4], till största


[1] I sitt afskedsbref till konungen yttrade han bl. a.: »Alt hvad jag
önskar är, att E. M. alltid måtte kunna tro, det jag tagit fel, och att det
var inbillade faror, på hvilka jag fäste eder uppmärksamhet. Jag önskar,
att tiden ej må gifva mig rätt, och att er regering må blifva så lycklig och
så lugn både för eder själf och edra folk, som de hoppats på grund af edra
principer af rättvisa och godhet.»
[2] Se Malmström: Sveriges politiska historia från Karl XII:s död
till statshvälfningen 1772.
VI, ss. 299 o. 331.
[3] I åtskilligt påminner han om den samtida danske statsmannen J. H.
E. Bernstorff. Jämf. Vedel: Den Ældre Grev Bernstorffs ministerium.
Kjöbenhavn 1882.
[4] Se härom Hedins (a. a. s. 14) på de af Arneth och Geffroy
offentliggjorda brefväxlingarne grundade redogörelse. — Af dessa brefväxlingar
framgår emellertid äfven, huru litet hon uträttade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free