Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett vidtutseende krig. Calonne var alt för klarsynt för att ej
märka, till hvilken afgrund man kommit, men i stället att göra
honom modlös dref honom denna upptäckt till att våga en
djärf kupp. Han insåg, att själfva roten till det onda var de
privilegierades otillbörliga gynnande och han beslöt nu att
begagna sig af ställningens ohållbarhet för att frånrycka dem
deras skattefrihet och på detta sätt för alltid göra slut på
finansnöden. »Hvad återstår för att fylla alla behof?
Missbruken! Ja, mina herrar, det är i själfva missbruken som
man kan finna en källa till rikedom», så angaf han själf för
notabelforsamlingen sin plan, och karaktärslös som han var,
såg han ej i sin föregående lättsinniga förvaltning något
hinder för att åtaga sig en reformators höga kall.
Själfva hjärtpunkten i hans program var, att les
vingtièmes, som visat sig så svåra att kontrollera, skulle utbytas
mot en fastighetsskatt, som skulle utgå in natura med högst
1/20 af jordens afkastning och drabba adeln och presterskapet
i samma utsträckning som de ofrälse. Till ersättning härför
skulle kyrkan befrias från sina skulder — dock så att medel
till deras betalning skulle beredas genom försäljning af vissa
med de andliga godsen förenade räntor och feodala
rättigheter (såsom domsrätt, jagträtt) — samt vidare presterskapet i
gränsprovinserna och adeln befrias från la capitation[1]. Åt
det tredje ståndet skulle en motsvarande förmån beredas
genom lindringar i la taille.
För att ytterligare underlätta genomförandet af sin
finansplan sökte han göra den smaklig för den allmänna meningen
genom att därmed förbinda äfven andra förbättringar, såsom
spannmålshandelns frigifvande äfven på utlandet, borttagande
af tullarne mellan landets olika delar, lättande af saltskatten
samt vägdagsverkenas förvandlande till en penningeafgift, som
dock skulle beräknas efter la taille, d. v. s. egentligen blott
drabba den ofrälse jorden[2]. Ja han upptog t. o. m. Turgots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
