Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han på rent teoretisk väg konstruerat, betraktade han sålunda
för den enda berättigade[1]. Han utgaf nu den ryktbara
skriften: »Hvad är det tredje ståndet»?[2] i hvilken han,
upptagande Boulainvilliers’ teori, vände denna mot adeln själf.
»Hvarför», frågade han, »skickar man ej till baka till
Frankens skogar dessa familjer, som hafva det galna anspråket att
vara eröfrarnes ättlingar?» och teorien om eröfringens adlande
förmåga besvarade han med en uppmaning till det tredje
ståndet att nu i sin ordning blifva eröfrare. På grund såväl
af dessa historiska skäl som däraf, att det tredje ståndet nu
utgjorde nationens flertal, förklarade han, att detta stånd,
som förut varit intet, nu borde blifva alt, och rådde det därför
att vid den blifvande riksdagen ensamt förklara sig för
nationalförsamling (assemblée nationale) samt med förbigående af
de båda andra stånden gifva landet en konstitution[3]. Genom
denna och andra brochyrer i samma ande[4] erhöll den gamla
ståndsindelningen sin dödsdom inför de ofrälse reformvännerna,
och från denna tid var det minsta, som desse fordrade, en
konstituerande nationalförsamling med dubbel
representationsrätt för det tredje ståndet och gemensam
omröstning.
Omsider blefvo de svårigheter, med hvilka Brienne hade
att kämpa, så öfverväldigande, att han såg sig nödsakad att
förkorta den för riksdagens inkallande utsatta tiden, och den
8 Augusti utfärdades sålunda en förordning, som lofvade
ständernas sammankallande redan till den 1 Maj 1789, och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
