- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
120

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan — hvad de i själfva verket voro — såsom bålverk för
de aristokratiska missbruken, och därmed var deras inflytande
också förbi.

Äfven en annan stor popularitet skulle nu nå sin
middagshöjd för att sedan, om ej lika hastigt, dock lika ohjälpligt
och lika — välförtjänt, gå under, nämligen Neckers. Den
hänförelse, med hvilkens hans inträde i ministären hälsades,
var oerhörd. Man såg i honom ej blott den ende, som kunde
återställa landets förstörda finanser, utan ock den ende, som
var värdig att blifva ledare af det stora befrielseverk, hvarpå
nationen nu hoppades. Hans finansiella skicklighet förnekade
sig ej häller denna gång, ty ehuru han emottog en nästan
uttömd skattkammare, förstod han att ännu länge bereda
medel till statsbehofvens fyllande, men på lösandet af det
stora politiska problem, som nu förelåg, led hans prisade
statsmannavishet fullständigt skeppsbrott. Han mäktade ej
inse, att regeringen för att ej bortsopas af den rörelse, som
fattat nationen, måste antingen hämma den, hvilket för öfrigt
knappast torde varit möjligt, eller ock själf träda i spetsen
därför. Mån som han var om sin popularitet ville han icke
sätta den på spel genom att helt och hållet tillbakavisa det
tredje ståndets önskningar med afseende på riksdagens
organisation, men å andra sidan fruktade han att stöta sig med
de store och ryggade tillbaka för den genomgripande
ombildning af det bestående, som kunde blifva följden af
ståndsprincipens uppoffrande. I stället för att själf våga taga på
sig ansvaret för hvad som skulle ske, lyssnade han oroligt
efter opinionsvindens kastningar, och då han slutligen trodde
sig hafva funnit den gyllene medelvägen i en fördubbling af
det tredje ståndets representation men med bibehållande af
ståndsindelningen, var han nog kortsynt att hoppas hos 1787
års notabler
finna ett stöd för detta tillmötesgående mot det
tredje ståndet. Till den 6 November återinkallades nämligen
denna församling för att gifva sitt råd om riksdagens
sammankallande. En af dess byråer, som leddes af grefven af
Provence — den ende af konungahusets medlemmar som hade
någon blick för hvad situationen kräfde — förordade det tredje
ståndets fördubbling, men alla de andra afslogo denna åtgärd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free