134 (Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799))

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svärmeriet för en absolut jämlikhet[1], samt den hos nästan alla
upplysningens skolor utom den montesquieuska — de
materialistiska lika väl som de idealistiska[2] — herskande åsigten, att
den mänskliga sammanlefnaden ej behöfde innebära någon
strid mellan olika intressen, utan borde utmärkas af hvad man
kallade ett allmänt broderskap[3]. Ett synnerligt
karaktäristiskt uttryck åt den sistnämda åsigten gaf t. ex. det tredje
ståndet i Nemours, då det i sitt förslag till
rättighetsförklaring, antagligen i afsigt att gifva en definition på friheten[4],
förklarade, att »alla människor hafva rätt att fritt göra alt,
som ej skadar andra» samt till yttermera visso tillade, att
dygdens och rättvisans makt äro så stora, att det endast är
under skenfagra förevändningar, som man »kan grunda sin
fördel på andras skada», och att sådant endast kan lyckas »i
oupplysta tidsåldrar». Att till dessa ej räknades
naturtillståndet, hvilket ju allmänt af upplysningens män
betraktades såsom ett slags idealtillstånd, kan man dock med tämlig
säkerhet antaga, utan meningen var tydligt, att det bestående
samhället var orsaken till all disharmoni, all orättvisa som
då fans i verlden. Om blott lagarna ombildades i enlighet
med naturens och förnuftets fordringar, om människorna,
sedan upplysningen visat hvad som var rätt, blott erhölle en
fullständig frihet, då skulle all orättvisa försvinna och ej den
ena längre se sig till godo på den andras bekostnad. Denna

[1] »Alla människor voro lika före sin sammanslutning i samhällen»
anför t. ex. det tredje ståndet i St. Pierre-le-Moutier såsom stöd för sin
fordran på social jämlikhet. Naturligtvis stod detta svärmeri illa
tillsammans med adelns yrkanden på privilegiernas bibehållande, men så stor var
abstraktionens makt öfver denna tids människor, att denna motsägelse ofta
ej observerades. Samma adliga cahiers, som strängt höllo på privilegierna,
åberopa t. ex. med god smak det rousseauska samhällskontraktet.
[2] Se ofvan ss. 53, 59 o. 60.
[3] »Frihet, jämlikhet och broderskap» hafva såsom bekant också
uppstälts såsom revolutionens ledande idéer.
[4] Uttryckligt säges ej detta, men att meningen var sådan, synes framgå
däraf, att den definition, som den konstituerande församlingen sedan gaf af
friheten, just hade den ifrågavarande lydelsen: »La liberté consiste à pouvoir
faire tout ce qui ne nuit pas à autrui». Längre fram under revolutionen,
sedan man vunnit en större erfarenhet, bestämde man sig såsom vi skola se
för en rimligare form.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/denfrrev/0148.html

		Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) / 134 (1887) Author: Simon J. Boëthius - Tema: France Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|