- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
136

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lefnadsvilkorens olikhet; fordringarna på absolut frihet och
absolut jämlikhet inneburo därför — fastän man då ej insåg
det — den fullständigaste motsägelse, och skulle man med
Rousseau antaga, att en tid funnits, då människorna lefde utan
all slags samhällsordning, så torde urbilden till detta
»naturtillstånd» ej böra sökas i sägnen om en försvunnen guldålder,
utan i den om Kain och Abel. Hvarthän i tiden och
rummet man än vänder sig, mötes man sålunda af en strid
mellan olika intressen, och om människans hela tillvaro blott föllo
inom sinnesverlden, funnes ingen sannare sats än Helvetii
påstående, att egennyttan är driffjädern till alt, ehuru
visserligen följderna häraf skulle blifva helt andra, än han och
hans optimistiska samtid förestälde sig.

Men mot denna sinneverldens lag uppreser sig lyckligtvis
hos mänskligheten en lika outplånlig längtan efter
oegennytta, kärlek, rättvisa och frid, och en gång i tidernas lopp
har denna fordran funnit sin rätta tolk i honom, hvars hela
lära och lif var uttryck för en oändlig själfförsakelse. I kraft
af denna »kärlekens lag» är det, som samhället och framför
alt det kristna samhället förmått och — låtom oss hoppas det
— alt mer skall förmå att utan frihetens uppoffrande inom
rimliga gränser inskränka egoismens naturnödvändighet. Att
alldeles upphäfva den samma skall dock aldrig lyckas. Mably,
liksom senare tiders kommunister och socialister, antog
visserligen en sådan möjlighet, men alla dylika system falla på
den enkla omständigheten att de strida mot den i hela
sinneverlden och sålunda äfven delvis i människolifvet herskande
lagen: kampen för tillvaron, eller om man så vill den fria
täflingen,
hvilken med nödvändighet innebär en viss frihet
för individen att bestämma öfver sitt arbete och dess frukter.
Lemnad alldeles utan kontroll, kan visserligen denna
täflingskamp leda till de svåraste missförhållanden, men det oaktadt
utgör den dock ett nödvändigt vilkor för människolifvet. Helt
och hållet beröfvadt dess lifvande inflytande, såsom fallet skulle
blifva i den socialistiskt-kommunistiska staten, skulle
samhället säkerligen icke ens kunna utveckla de resurser, som
behöfvas för dess medlemmars lifnärande, mycket mindre då
dem, som framåtskridandet kräfver. Lika förderfligt som det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free