Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - Noter till första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efterverlden. Till förklaring af några i ett af dem förekommande uttryck
berättar hon nämligen, att kardinalen själf förtrott henne, det
Marie-Antoinette redan före sin ankomst till Frankrike under kardinalens
ambassadskap i Wien varit hans älskarinna, men nu är det af
historien kändt, att besagda ambassadskap först tog sin början i
Januari 1772, således två år efter Marie-Antoinettes ankomst till
Frankrike! Efter dylika prof på grefvinnans sannfärdighet torde
svårligen hennes auktoritet vare sig medelbart eller omedelbart vidare
kunna tillerkännas någon betydelse med afseende å uppfattningen
af halsbandsaffären. Hvad Marie-Antoinette angår är den skugga,
som denna kastat öfver hennes lif tillräckligt mörk, äfven fastän
hennes oskuld i halsbandsköpet erkännes: kardinalens frikännande
genom parlamentets dom utgjorde så att säga ett officielt intyg om,
att hon gjort sig skyldig till sådana obetänksamheter, att det var
förlåtligt, om man såsom kardinalen tilltrodde henne att hafva
hemliga penningtransaktioner samt inlåta sig på hemlig brefväxling
och hemliga möten.
XI) (Hänvisning fr. s. 95.) Öfver det skede, som behandlas
i detta kap., har ett nytt ljus fallit genom Chérests förträffliga
arbete D. 1—11 (se not I). Vigtigt med afseende på den nya
förvaltningsorganisationen är Lavergne: Les assemblées provinciales
sous Louis XVI, Paris 1863. Upplysande för denna tid äro ock det
parisiska nationalbibliotekets samlingar af offentligt tryck, inledningen
till le Moniteur samt 1789 års riksdagsbesvär (les cahiers). Dessa
utarbetades af adeln och presterskapet direkt på
valsammankomsterna i domsagorna ståndsvis; af gammalt hade det tredje ståndet
först i kommunerna plägat uppsätta sina besvär; med ledning af
dessa uppsattes därpå på valsammankomsterna domsagornas besvär,
hvilka sedan på riksdagen samarbetades till guvernementsbesvär och
slutligen till en för det tredje ståndet i hela riket gemensam
besvärsskrift. 1789 egde blott den första sammandragningen rum,
och för alla stånden finnas sålunda från detta tillfälle blott lokala
besvär, hvarvid dock är att märka, att de tre stånden då på några
ställen förenade sig om gemensamma. Alla dessa olika slag af
cahiers sammanförde den bekante jansenistiske riksdagsmannen Camus
såsom arkivarie till en nästan fullständig samling, som förvaras i
les archives nationales. Dess oerhörda omfång (176 vol.) gjorde
det emellertid länge för forskningen svårt att på ett tillfredsställande
sätt tillgodogöra sig detta vigtiga material, och endast en del blef
genast tryckt. Nu äro dock nästan alla domsagornas cahiers (några
hafva dock ej återfunnits) samt äfven många kommuners publicerade
i Les archives parlementaires Ser. I D. I—VI, Paris 1868—70
och deras användande har ytterligare underlättats genom ett — dock
ingalunda uttömmande — sakregister (D. VII, Paris 1875). Flere
både äldre och nyare författare (Dupont de Nemours, Buchez
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
