Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 1. Det gamla samhällets fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tullbariärerna och tullhusen refvos eller stuckos i brand, ja hela
staden sväfvade i fara att sköflas, kanske uppbrännas. I denna
nöd måste det parisiska borgerskapet, som hittills medverkat till
eller åtminstone ej hindrat upproret, tänka på medel till
ordningens upprätthållande. Den 13 på morgonen samlades
elektorerna på stadshuset (hôtel de ville) och utsågo inom sig ett
utskott, som med Paris borgmästare (prévôt des marchands)
de Flesselles såsom ordförande öfvertog stadens styrelse. En
af dess första omsorger blef att inom borgerskapet organisera
en stadsmilis, som fick till uppgift att på en gång skydda
frihetens sak mot de kungliga trupperna och samhällsordningen
mot de förvildade pöbelhoparne — en åtgärd hvarom
Mirabeau redan den 8 Juli ehuru då förgäfves väckt förslag i
nationalförsamlingen.
Denna och de följande dagarne fullbordades hofvets
nederlag; ej nog med att hela det franska gardesregementet
den 13 öfvergick till folket, talrika desertörer ur de öfriga
regementena, t. o. m. de utländska, följde dess exempel, och
den 14 Juli fann Besanval nödigt att äfven utrymma
Marsfältet och med hela sin styrka aflägsna sig från hufvudstadens
grannskap.
Äfven sedan det visat sig, att folket ej hade något att
befara af trupperna, fortfor upproret att rasa. Den 14
plundrade en svärm Invalidhotellets vapenförråd, under det en
annan vände sig mot Bastiljen. Tanken att intaga och
förstöra detta despotismens förnämsta bålverk uppväckte, när
den en gång blifvit framstäld, en allmän entusiasm. En
oöfverskådlig folkmassa, hvaraf dock största delen blott utgjordes
af åskådare, samlades utanför fästningen. Ehuru besättningen
blott bestod af 82 invalider och 32 schweizare[1], skulle dock
säkert den åldriga borgen, som en gång häjdat själfva den
segrande Turenne, kunnat trotsa en oordnad folkhop, och det gjorde
den äfven från kl. 10 på morgonen till 5 på e. m., under hvilken
tid hopen, ehuru förstärkt af 2 kompanier af franska gardet med
kanoner, blott lyckades intaga utanverken. Men äfven här
sympatiserade soldaterne — åtminstone invaliderne — med folket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
