- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
204

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 1. Det gamla samhällets fall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kraftigare därigenom, att hela det föråldrade ståndsväsendet
sålunda i ett slag tillintetgjordes, och hvad Frankrike själft
angår, så blef den likhet inför lagen och den frigörelse af
arbete och jordegendom,
som dessa beslut inneburo, den
förnämsta reela vinst, som kvarstod, äfven sedan revolutionen i så
många andra hänseenden svikit sina löften. Därför förtjänar
seansen den 4 Aug. 1789 att räknas ej blott såsom en af
revolutionens utan ock såsom en af mänsklighetens skönaste
stunder, enär då ett af de största steg, som verldshistorien
har att omförmäla, togs till upphäfvande af den slags olikhet
i människornas lefnadsvilkor, som, ehuru historiskt förklarlig,
dock ej har sin grund i naturen utan i onaturliga skrankor
på individens fria utveckling, och hvilken det därför är
utvecklingens mål att söka bortskaffa.

Detta oaktadt måste det dock erkännas, att besluten af
den 4 Augusti i åtskilligt bära spår af den hast, i hvilken de
tillkommo. Visserligen skedde själfva redigeringen ej på
natten, utan under de följande dagarna, men man iakttog
likväl ej därvid nödig betänksamhet. I synnerhet gäller detta
med afseende på föreskrifterna om de feodala rättigheterna.
Vid dessas afskaffande var det församlingens mening att
respektera egendomens helgd, och för detta ändamål indelade
hon dem i sådana, som utan vidare skulle upphäfvas, och
sådana, som först mot ersättning skulle försvinna. Till det
förra slaget räknades den seignöriella domsrätten med alla
dithörande förmåner, jagträtten (som sålunda nu blef fri för
hvarje jordegare), privilegiet att hålla dufslag och kaningårdar,
lifegenskapen i alla dess yttringar och med alla däraf
härflytande pekuniära och personliga skyldigheter (taille personnelle,
corvées personnelles
etc. etc.) samt alla de åligganden, som
utgjorde kvarlefvor af ett personligt vasallförhållande t. ex.
le droit de guet et de garde[1]. Till det senare slaget
hänfördes åter alla onera, som, uppkomna såsom pris för en af
egaren till ett fief dominant beviljad fördel, betungade de
beroende egendomarna, ej blott fasta räntor och afgifter vid
ombyte af egare utan äfven vissa sådana, som innefattades


[1] Äfven den uteslutande rätten till väderflöjlar. (Jämf. ofvan s.
42 n. 1.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free