Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senares framställning var däremot så mycket mer »metafysisk»,
i det den ur människonaturens allmänna beskaffenhet sökte
framkonstruera en allmängiltig samhällsordning. Dock ville
Sieyès ej »jämlikhet i medel» (i rikedom, snille o. s. v.), utan
blott »i rättigheter», och han häfdade dessutom kraftigt
individens frihet. Att han, skattande åt tidens optimism, ej insåg,
att denna för att blifva betryggad kan behöfva skyddas så
att säga mot sig själf, visar emellertid hans naiva fordran,
att rättighetsförklaringen skulle innehålla ett ovilkorligt
förbud mot att använda militärmakt till den inre ordningens
upprätthållande.
Intet af de framstälda förslagen blef emellertid
oförändradt antaget, utan rättighetsförklaringen i sin definitiva
form framgick ur öfverläggningarna i själfva församlingen
och utgör en kompromiss mellan de olika meningsriktningarna.
Den 26 Augusti var den fullbordad; den bestod af en
inledning och 17 paragrafer.
Både då och sedan har med eftertryck framhållits det
olämpliga i att på detta sätt börja med fastslåendet af
allmänna regler, innan man i hvarje särskildt fall pröfvat hvad
som var praktiskt utförbart. Den 1 Augusti hade Malouet
påpekat detta, men på f. m. själfva den 4 Augusti hade
beslutits, att den nya författningen skulle börja med förklaringen,
och Mirabeau misslyckades, då han (d. 18 Aug.) sökt afvända
de betänkliga följderna häraf genom att yrka på
slutredaktionens uppskjutande tills författningens speciella delar blifvit
färdiga, hvarigenom förklaringen blott skulle blifvit en
sammanfattning af dessa[1]. De antydda farorna ökades ännu mer
genom förklaringens innehåll, i hvilket man igenfinner tidens
optimistiska benägenhet att förbise den inom människolifvet
oundvikliga intressestriden[2] samt att tro på möjligheten af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
