- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
240

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle det varit för honom, som i beslutsamhet och den
underbart klara blicken för verklighetens fordringar liknade den
man, inför hvars herskarebud revolutionens upprörda vågor
en gång skulle lägga sig, men som däremot egde hvad
Napoleon saknade: förmågan att med ordets makt leda
parlamentariska församlingar. Ännu bättre skulle man därför kunna
jämföra honom med antikens största statsman, Roms Cæsar,
hvilken liksom han mot en oduglig aristokrati lössläppte
demokratiens vilda krafter, men sedan tyglade dem för att
grunda en samhällsordning, som trots sina fel dock genom
sin fasthet uppväckt samtids och efterverlds beundran. Men
äfven här var en skilnad. Antiken kände ej någon annan
form för friheten än den omedelbara folkförsamlingen, och då
denna ej vidare var möjlig i Rom såsom verldsrike, måste
det cæsariska samhället blifva despotiskt. Det modärna Europa
känner åter det representativa statsskicket, som äfven i stora
stater möjliggör en fri författning, och därför kunde Mirabeau
hoppas, att hans framtidsstat skulle kunna grundas på
friheten. Såsom vi veta tänkte han sig härvid, att
konungadömet skulle ställa sig i spetsen för revolutionen för att under
hans ledning rädda denna från anarki och själft återvinna sin
förlorade plats i samhället. Då hans försök att få utöfva
denna ledning tillbakavisats af Necker och då han såg
konungen blifva ett redskap för den aristokratiska reaktionen,
var det som han gaf rum åt tanken, att hertigen af
Orléans möjligen kunde blifva den regent som han och
Frankrike behöfde. Sedan han närmare lärt känna hertigen, yttrade
han emellertid, att han ej ens skulle vilja hafva honom till
sin betjänt, samt afbröt alla förbindelser på detta håll. Vid
åsynen af den afgrund, som Oktoberupploppet öppnat, beslöt
han nu att göra ännu ett försök med den konung som fans.

I Frankrike vistades då en grefve de La Marck, hvilken
tillhörde den nederländska furstliga familjen Arenberg, men
ingått i fransk krigstjänst. Han synes hafva varit en person
af verkligt värde. Döbeln, som under hans befäl gjorde ett
fälttåg i Indien samt äfven varit hans adjutant, har om
honom fält det omdömet, att han var »frimodig, uppriktig,
vänlig och hederlig till karaktären» samt »besatt mycken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free