- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
244

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Medan dessa hemliga underhandlingar pågingo, trädde
finansfrågan på dagordningen.

Ehuru det var finansernas förtviflade läge, som närmast
föranledt riksdagens sammankallande, hade dock denna,
upptagen af de stora reformfrågorna, endast egnat en flyktig
uppmärksamhet åt denna angelägenhet. Genom den allmänna
omstörtningen, som till stor del hindrade skatternas
ordentliga indrifvande, hade emellertid ställningen alt mer förvärrats
och de »patriotiska gåfvor», om hvilkas inflytande
nationalförsamlingens protokoll nästan hvarje dag hafva att berätta,
kunde, huru mycket de än vittna om enskilda individers
entusiasm och offervillighet, dock ej bringa en varaktig hjälp.
Med otrolig svårighet drog sig Necker fram medelst allehanda
låneoperationer, men härigenom växte blott ytterligare
statsbristens afgrund och i och med det samma faran för en
fullständig statsbankrutt. Liksom Turgot ansåg Mirabeau, att
man till hvarje pris borde undvika en sådan. Den 26
September hade han därför, trots sin ovilja mot Necker, uppbjudit
hela sin vältalighet för att förmå församlingen att samtycka
till en af denne begärd utomordentlig bevillning, uppgående
till 1/4 af hvarje medborgares årsinkomst, samt äfven lyckats.
Hade ordning och lugn herskat i riket, hade möjligen denna
skatt i förening med de nya inkomstkällor, som öppnades
genom privilegiernas upphäfvande, kunnat åter sätta
statsverket på säkra fötter; under den nu rådande förvirringen
blef det tydligt att äfven andra åtgärder voro af nöden[1].

Då uppstod den tanken, att, om man gick vidare på den


[1] Enligt ett beslut af den 25 Sept. underkastades adeln och presterna
den likformiga beskattningen äfven för sista hälften af år 1789. Det
oaktadt gåfvo de tre stora direkta skatterna, som af Necker under
privilegiitiden
beräknats till 187 1/2 million per år, 1 Maj 1789—1 Maj 1790 blott
34 millioner. I la gabelle infördes d. 23 Sept. 1789 betydliga lindringar
för de mest betungade provinserna, och oafsedt denna förminskning gaf la
gabelle under hvar och en af de 3 första månaderna af 1790 4 millioner
mindre än man beräknat. Värdet af de patriotiska gåfvorna var 361,587 L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free