Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brister parlamentsinstitutionen än haft, så egde den dock den
stora förtjänsten, att den gjorde rättvisans vårdare själfständiga
gent emot den annars enväldige suveränen. Genom den nämda
anordningen bortföll äfven denna inskränkning i den nyas makt.
Mot det tyranni, som kunde utöfvas i folkets namn, fans ej
ens det skydd, som ligger i en oberoende domarekår. Att
de förvaltande ämbetsmännen gjorts beroende af massans
ynnest, var redan det beklagligt nog. För dem behöfde dock
ej ett omval vara en existensfråga, då deras offentliga
uppdrag ofta blott var en bisysselsättning, men för yrkesjuristerna,
hvilka naturligtvis ensamma voro valbara till de egentliga
domareplatserna, var sysslan i regeln ett lefvebröd. De
utsattes då för frestelsen att vid rättvisans skipande glömma
lagens fordringar för valmännens ynnest, och på detta sätt
indrogs t. o. m. rättsväsendet i anarkiens malström eller stäldes
i partidespotismens tjänst.
Samtidigt med arbetet på förvaltningens och
rättsväsendets ombildning hade församlingen, drifven af finansnöden,
bragt till närmare tillämpning beslutet om presterskapets
egendom. Den 19 December 1789 bestämdes, att krono- och
kyrkogods till ett värde af 400 millioner skulle säljas, och för
att underlätta denna operation samt afhjälpa den af anarkien
förorsakade bristen på mynt upptog man härvid Mirabeaus
förslag om en utomordentlig kassa med rätt att utgifva sedlar.
Dylika skulle under namn af assignater utgifvas till ett värde
af 400 millioner, och såsom säkerhet därför skulle godsen
tjäna; assignaterna skulle kunna utbytas mot sådana, men
under tiden skulle de gälla såsom lagligt betalningsmedel.
Detta beslut gaf anledning till det första ingreppet i
själfva den kyrkliga organisationen.
Inga af katolicismens institutioner voro mera motbjudande
för tidsandan än klostren. Under det att församlingens majoritet
erkände, att staten borde alt jämt sörja för det egentliga
presterskapets aflöning, ville man ej medgifva det samma med
afseende på klostren, mot hvilka redan les cahiers visat
obenägenhet. Därför uppstod nu den tanken, att de till
försäljning bestämda godsen lämpligast kunde erhållas genom en
reduktion af deras egendom, och trots de presterliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
