Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdagsmännens förbittrade motstånd beslöts den 13 Febr. 1790
klosterlöftenas upphäfvande och de egentliga munkklostrens
omedelbara undertryckande, dock mot underhåll åt deras dåvarande
innevånare. Emellertid var den vinst, som staten härigenom
syntes skola erhålla, alt för stor för att ej uppväcka lystnad
hos Paris’ med ständiga penningbekymmer kämpande
myndigheter, och för att få dela den samma erbjödo de sig att
öfvertaga försäljningen af de parisiska klostren mot en viss
provision. För att ej reta den farliga hufvudstaden genom ett
afslag samt möjligen äfven för att underlätta försäljningen,
medgaf församlingen den 17 Mars, att de till försäljning bestämda
godsen skulle hembjudas åt alla rikets municipaliteter, hvilka
mot en andel af vinsten — som sedan bestämdes till 1/16 —
skulle ombestyra deras försäljande. Då isen sålunda väl var
bruten, framstäldes ett förslag om en sådan tillämpning af
beslutet af den 2 November 1789, att alla kyrkogods skulle
genast indragas och ställas under verldslig förvaltning mot
att staten öfvertoge presterskapets skulder och aflöning.
Högern motsatte sig naturligtvis ifrigt denna anordning, som
skulle sätta inseglet på det gamla kyrkoväsendets omstörtning,
och på båda håll uppstod en våldsam upphetsning, som äfven
spridde sig till allmänheten och nådde sin höjd, då
kartusianermunken Gerle, lika ifrig katolik som revolutionär, sökte
tillfredsställa alla partier genom att föreslå, att den katolska
gudstjänsten skulle förklaras för den enda auktoriserade.
Högern såg nämligen genom detta förslag en utväg öppnas att
återställa samvetstvånget och skyndade därför att göra det
till sitt, under det att både radikala och moderata
frihetsvänner af samma orsak ifrigt bekämpade det samma, och det
var under diskussionen härom som Mirabeau, återkallande
minnet af den katolska ofördragsamhetens skändligaste dåd,
från talarestolen pekade på det fönster i Tuilerierna, ifrån
hvilket sägnen låtit Karl IX under Bartholomeinatten gifva
signalen till blodbadet på sina undersåtar. Högerns
förhoppningar tillintetgjordes emellertid genom att församlingen på förslag
af hertigen af La Rochefoueauld förklarade, att vördnaden för
religionen ej tillät att hon blef föremål för diskussion. Den 14
och 20 April beslöts därefter godsens indragning på de nämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
